Tankar kring ett äpplemos

Vid denna tiden är sommaräpplena (transperent blanche) färdiga i mina trakter. Kort hållbarhet har de, men de är så väldigt goda att äta rakt upp och ner, så det gör inte så mycket.

Fast överflödet på trädet (och på gräsmattan undertill) manar inte bara till äppleätning – det markerar också att nu är det dags att göra äpplemos. Lite åbäkigt är det, stora syltgrytan skall fram, passervaggan också, det hela är egentligen lätt gjort, men det tar ändå sin lilla tid.

Egentligen är det inte resultatet jag är ute efter (fast godare äpplemos finns inte) utan det är själva görandet. Det finns något som jag reagerar på rent fysiskt och vill förstärka: nu luktar det som det gör i början på augusti, nu mörknar det lite på kvällarna, nu ligger det äpplen på gräsmattan, nu är det dags att göra äpplemos…

Jag är väldigt glad över att leva i ett klimat med så tydliga årstider, så att vi utöver dag-och-natt-rytmen också har en årstidsrytm. Den är vilsam att ha att hålla sig i och gör att livet inte bara flyter ifrån en som en enda gegga. Och tänk att det är så enkelt att man bara behöver ställa sig och göra äpplemos för att än en gång bli medveten om vad rytmer betyder.

Allt gott

Bodil, sommarfilosof

6 kommentarer på “Tankar kring ett äpplemos

  1. Hej Bodil!
    Nu väckte du minnen som ger mig lite tårar av glädje.
    Vi mitt barndomshem fanns ett träd med transparent blanche.
    När man kunde äta dem nästan rätt timme i mognaden var de som du skriver ”väldigt goda”
    så saftiga att det fanns några droppar saft i kärnhuset som ofta var så rikligt att det rann nerför hakan.
    Hoppas att ditt äppelmos blir gott.
    Jag tycker inte riktigt om kanel men några korn malet i moset tillhör livets godsaker.
    Goda hälsningar
    Roland i Lyckeby.

  2. Funderar ofta över detta med att hitta sin personliga livstakt och att stå upp för den, men samtidigt ha marginaler till att vara närvarande i de naturliga rytmer som inte minst årstidsväxlingarna erbjuder.Det var ett mycket fint inlägg/mail som Leena skrivit och som fick mig att tänka efter.

  3. Hej, Elisabeth,

    Ja, visst är det BRA om vi kan hjälpa varandra att stanna upp och tänka efter! Ingen rytm blir bra om den är oföränderligt militäriskt exakt och en och den samma varje dag året om. Inte heller blir det bra om rytmen omöjliggör spontana avbrott, exempelvis för att en annan människa behöver dig eller för att man plötsligt bara får LUST att göra något annorlunda. Det måste finnas marginaler.

    Men samtidigt innebär inte denna rytm-kritik att allt blir bättre helt utan rytm. Det blir det INTE.

    Allt gott

    Bodil

  4. hej Bodil!
    Tack för senast och den absolut trevligaste hemresan från Gotland. Har tänkt på dig flera gånger i sommar , läst boken och funderat. Idag gick jag in på din blogg och det första jag läser är om äpplemos på sommaräpple. Tänk det gör jag också varje år, det blir så ljust och gott. På senare år blandar jag i kanelbasilika som min egen specialité, använder också passervagga så går det lätt. Nu var det väl inte husmorstips i skulle utbyta, men kunde inte låta bli. Skall läsa vidare på bloggen och återkommer. Det kontinuerliga samtalet som vi pratade om kan ju innehållla både det ena och andra, det är ju det som skiljer det från de dagordningssatta mötena. Hoppas din sommar varit god och att det ännu finns lite kvar av den även om dagen är mest höstlik.
    Varma hälsningar
    Carina

    • Utifrån husmorsperspektiv: jag har givetvis också passervagga…
      Och utifrån det och alla andra perspektiv: kul att träffa också dig här.

      Vi hörs!

      Bodil

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

This site is using OpenAvatar based on

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.