5. Hemma är också tid
Att vara ”hemma” fick under pandemin en annorlunda innebörd när hemmet också skulle inrymma både arbetsplatser och skolsalar. Arbetstider, lektionstider och fritider skulle plötsligt samsas under samma tak. Men även dessförinnan hade hemmavaron innefattat olika tider, exempelvis ställtid, ”konserverad” tid, revirtid och ”o-tid”. Att vi har våra hem till ställtid är välbekant – vi ställer av, vi ställer på, vi ställer om. Men hemmet gör något också speciellt med dig som person när du möblerar om, snickrar, pyntar, städar, broderar, inreder, målar, planterar och bygger om. Allt ditt görande hemma får som effekt att rummen och tingen sedan liksom talar tillbaka till dig. Har du bott länge på samma ställe är ditt hem laddat med både personliga minnen och alla de tidsandor som passerat medan du bott där. Tiden har därmed liksom konserverats i tingen.
Den mest uppenbara tidsfunktionen som hemmet har är ändå revirtiden. En skyddad plats att göra det man vill på och på sitt eget sätt. Vara i fred, vara tillsammans, leka, laga mat, läsa böcker, slöa, vara glad, vara sjuk eller planera semester – ja, vad som helst utan att någon annan kan lägga sig i det.
Förr var det självklart att man styrde upp varandra där hemma och anpassade sig till de andras rytm, vanor och umgängen. I dag har ock- så ”o-tiden”, den asynkrona tiden, kommit in i våra hem via dator, mobiler och internet. Numera kan ju olika familjemedlemmar vara i kontakt med olika människor världen över utan att de andra där hemma berörs av det. Även om alla är på plats hemma samtidigt, är de därmed inte längre självklart tillgängliga för varandra.
Hur tänker du om att ”hemma” också är ett antal olika ”tider”?
Allt gott
Bodil
Lämna ett svar