24. Roland Paulsen och jag
Hej,
En återkommande fråga till mig är vad Roland Paulsen och jag tycker om varandra. Jo, tack – vi tycker om varandra. Är vänner. Och rörande överens om att jag har skrivit en bok om arbete medan Roland skrivit böcker och artiklar om tvånget att arbeta och det meningslösa i arbetet. I min bild av arbete ligger bl a att det rymmer mycket av egen mänsklig tillväxt, inte bara den uttjatade ekonomiska.
Allt gott
Bodil
Hej! Precis så. Därför saknades dina tankar i det i övrigt intressanta programmet ”idévärlden”. Det är en rolig tanke med opponenter, men det kan ibland också vara synd om opponenterna står för långt ifrån respondenten. Det kan bli ett mer spänstigt samtal om man ligger närmre varandra.
Jag såg avsnitt tre i söndags, väldigt intressant och aktuellt tema också, tycker jag. Väckte mycket tankar hos mig, som har barn i ”datorgenerationen”…
Nina
Ja,
Det där med det massmediala är en genre för sig. Det krävs stor ömsesidig respekt förenat med en egen medvetenhet om vad man vill ha uträttat (”jag går inte härifrån utan att jag åtminstone har sagt att..”). Sedan är ju samtal-inför-publik alltid lite falskt. Eller åtminstone dubbelt. När det är som bäst, naknast, öppnats, är publiken liksom inte närvarande för en. Man vet förstås om att de ”tjuvlyssnar”, men inte mer än så – man är närvarande och härvarande hos dem man samtalar med. När gamla ”Fråga Lund” var som bäst, var det faktiskt så. Vi fortsatte våra samtal efteråt under en gemensam middag (förrätten hade vi som sig bör ätit just före, så det var dags för huvudrätten då efteråt. Och efterrätten…). Själv kunde jag aldrig skilja på det vi sagt i TV-kamerornas sken och det vi sa när ingen annan än vi själva kunde lyssna på det sagda.
Allt gott
Bodil