89. Arbete i Trump-eran

Hej,

Att lita på sin magkänsla eller som andra säger: ”trust your guts” kan inte så sällan vara en god vägledning. Att nu Trump blivit president är för många av oss så osannolikt att det faktiskt inte kan ha skett. Åtminstone inte om magkänslan får råda – och den har ofta rätt. Men när det nu ändå har skett, provar jag att inte hälla ut magkänslan med bakvattnet utan göra ett nytt försök: Trump kommer att göra bort sig så kapitalt att han omöjligt kan sitta en hel period. Senaten och Representanthuset vänder sig snart mot honom? Riksrätt? En desperados dödsskjutning? Massiva terroristattacker?

På ett mer marknära plan har jag förstås noterat resonemangen på ett av Trumps ”framgångs”områden: arbetet. Retorik: ett USA förbehållet USA-amerikanerna ger er era gamla jobb tillbaka, och då blir allt lika bra som någonsin förr! De gamla industrierna ska blomstra, och inte ska vi bry oss om framtiden. Det är nu ni ska få jobba i ert anletes svett – hur det går med er hälsa framöver, era barn, det framtida USA, världen globalt, det är inte vår sak! Det är svårt att tro att det var just USA och framför allt dess sydstater som importerade slavar för att göra jobbet gratis.  Nu vill man själv så gärna få slava.

Trump-förhoppningen är rimligen att snart kunna tysta den massiva inrikeskritiken och att avskärma sig från omvärlden, nu först genom att byta ut de flesta av sina ambassadörer. Trump har tveklöst väckt hopp hos många, bl a ”hoppet om arbete”. Vad nu det visar sig stå för. Kommer merparten av Trump-väljarna att bli tillfreds med sina med tiden eventuellt nyåtervunna arbeten? Kommer USA:s befolkning att kunna gå vidare åt NordKorea-hållet i ett internt förhärligande? Jag tror inte det. Jag tror faktiskt inte det. Världen med dess internet och mobiltelefoner har blivit för öppen. Och framför allt utgör den pågående teknikutvecklingen (jfr inlägg 74 – .. här) en stark garant för just en sådan kraft som kan bli en bromskloss för Trump.

Allt gott

Bodil