105. Tiden och kärleken
Hej,
I höst föreläser jag vid fyra tillfällen på temat ”Tiden och kärleken”. Vid det ena tillfället möter jag på begäran ensemblen på föreställningen ”Studie i kärlek” på Teater InSite i Malmö, medan de tre andra är publika i Folkuniversitetets regi (Kristianstad, Helsingborg och Lund). Alla tillfällena blir garanterat olika – med ett sådant tema blir det ju en samtalston snarare än en föreläsningston. Men just därför vill jag ha ett stramt ”skelett” och försöka utgå från ett förhandsbestämt dussin perspektiv i vilka (som jag ser det) tiden och kärleken påverkar varandra:
- Vad är gemensamt för alla former av kärlek?
- Hur påverkas kärlek av tidsandan?
- Vad har tiden och kärleken för gemensamt med ”lagom”?
- Tidlöshet och kärlek
- Kan medmänsklighet finnas i teknik?
- Beroende och kärlek
- Den barmhärtige samariten
- Att vilja varandras framgång
- Konvivialitet
- Kärlek och ålder
- Kärlek och optimism
- Kärlek som riktning
Allt gott
Bodil
Hej Bodil!
Tack för kloka tankar om arbete med mera på föreläsningen i Malmö igår kväll.
Jag uppfattar att du betraktar ”lagom” som något positivt – vilket jag tycker är underbart, själv menar jag att det är synonymt med perfekt – men i stor utsträckning betraktas lagom som något fult och lite tråkigt, ”Typiskt svenskt!” säger en del.
Då undrar jag, om du håller med mig i mina betraktelser, och eftersom du är lite äldre än jag, om du har noterat när lagom fick denna stämpel.
Hej, Tullia,
Sådana förändringar kommer ju smygande, så jag kan dessvärre inte datera föreställningen ”lagom”=”tråkigt”. Det var inte så när jag var barn – men det kom nog i slutet på 1960-talet, kanske rentav i hippie-eran.
Allt gott
Bodil