Semester!

I dag har jag dragits in i den massmediala uppståndelsen kring en ung holländskas, Jessica de Blooms, forskningsresultat. Hon har ställt frågor till 100 människor om deras upplevelser av semesterns effekter före, under och efter den samma – och kommit fram till att semesterstämningen kan vara som bortblåst mindre än en vecka efter det att man återvänt till arbetet. I semesterstiltjen i Sverige drog det då genast igång en debatt kring den svenska semesterlagstiftningen (med rätt till 4 veckors sammanhängande sommarsemester) och kring fördelarna för speciellt mindre företag om människor tog kortare semestrar utspridda över året.

I mitt huvud bubblar det upp tankar om:

• så märkligt att det kan uppkomma en sådan här storm
• en snabb koll på nätet får mig att tro att det framför allt är i Sverige som resultaten blåsts upp…
• inte kan sådana resultat vara generaliserbara oberoende av breddgrad och kultur och tradition?
• varför tänker man inte samtidigt på semestermönsterna: en fullspäckad semester kan väl svårligen jämföras med en ostyckad?
• om så resultaten vore internationellt  “sanna” – så säger de mycket lite, nästan ingenting, om hur det är för just dig. Den människa som är högt uppe i varv och har svårt för att varva ner kan få ut mindre semester av en 5-veckorsperiod-borta-från-arbetet än vad en annan kan få redan av ett veckoslut om hon börjar utifrån en existerande balans redan från första dagen och sedan också har förmågan att snabbt kunna ställa om.  

I det nymornade landskap som nu är på väg att växa fram med lite större flexibilitet kring pensionering är det bara rimligt att vi börjar se också på semestern med mindre dogmatiska ögon. Och då inte bara vad gäller antalet dagar (i stycken) och deras sammanhängande längd (i stycken) utan i lite mer kvalitativa termer. I denna nya kultur där vi lärt oss att vi kan tänka själv och förväntas tänka själv blir det nog många fyrkantigheter som kommer att övergå i ett myller. Men övergången blir inte lätt, när inte längre någon annan skall bestämma vad som är “rätt”.  

Allt gott

Bodil