11. Att hålla tungan rätt i mun
Hej,
Det där med statistik och de demografiska förändringarna kräver att man håller tungan rätt i mun. Eller snarare att man tänker efter mer än en gång. Gör man det, kommer man t ex på att föreställningen om den pågående förgubbningen av samhället egentligen borde bytas mot en föreställning om den pågående föryngringen. En 40-åring idag är mycket ”yngre” än en 40-åring var för 100 år sedan. Kvantitativt: den risk för att dö inom ett år som fanns för en 40-åring vid 1900-talets början nu finns först för en 70-åring.
Förr var det den minskade barnadödligheten som undan för undan fick stor betydelse för ökningen av medellivslängden. Numera är barnadödligheten sedan länge så liten att fortsatta förändringar i den bara har marginell inverkan. I stället är det den minskade dödsrisken i 60-70-80-90-årsålder som gör skillnad.
Om man säger att den förväntade livslängden för en tysk flicka som föds nu är 82,5 år samtidigt som man säger att hon har 50% chans att bli 100 – inte kan väl båda vara sanna? Jo, de kan faktiskt det! Att hon ”bara” skulle bli 82,5-år bygger på förutsättningen att världen skulle sluta förändra sig och allt förbli så som det är nu, medan 100-års-scenariot bygger på att omvärlden förutsätts fortsätta att förändra sig åt det håll och i den utvecklingstakt som gjort att livslängden i vår del av världen nu ökat i över ett århundrade.
Ett exempel till, nu på en medelålders tyska: under det år hon fyllde 50, år 2011, hade hon 0,24% dödsrisk, år 1961 (när hon föddes) var risken för en död i 50-årsåldern 0,5%, alltså dubbelt så hög. I dag kan hon bli 60 innan hon kommer upp i den dödsrisken. Och hon förväntas bli 84, trots att hon när hon föddes bara kunde räkna med att bli 73. Fast fortsätter utvecklingen blir hon troligen över 90 …
Allmänt om förändringen av dödsrisken när man åldras: fram till 40-års-åldern ökar inte dödsrisken per år, men därefter stiger den exponentiellt så att den vid 80 är 4%, vid 90 15% och vid 95 27%.
För ett långt och bra liv är det viktigt att inte röka, få tillräckligt med vitaminer, inte äta för mycket, motionera, inte stressa för mycket och att inte upphöra att lära sig något. Håll alltså hjärnan igång. Ju mer du lär dig, desto mer håller du nere din dödsrisk. Slutord i den tyska artikel från Max Planck-institutet som jag tagit ovanstående siffror ur: ”Wissen verlängert das Leben”, Vetande förlänger livet.
Allt gott
Bodil
Vetande förlänger livet, skrev du. Säkert.
Har du sett den här bloggen?
http://blogg.vardguiden.se/hundraaringen/
Tack Bodil för en fin stund här i Sundsvall igårkväll. Du bjöd på humor, klokhet,tänkvärt. Kan det bli bättre..Jag har dina böcker ock har tidigare varit ”lite” aktiv här i din blogg. Något jag märker med mej själv är att jag inte riktigt kan släppa mitt tidigare yrke, utan följer med i ”alla” nya medicinska rön. Men borde vidga horisonten ock spåra in på något nytt.
Tack själv!
För mig själv blev det en märklig heldag i går: på förmiddagen kom det bortemot 500 personer till Senioruniversitetets jubileum och min högtidsföreläsning där, sedan pratade jag med Sundsvalls tidning och signerade böcker och stod i, så var jag hemma hos Signe Larsson på seneftermiddagen och så på kvällen var det de 330 på Bokens Afton där du och jag ”sågs”. Det betyder att jag under gårdagen träffade bortemot 1% av Sundsvalls befolkning – fotbollsmatchen till trots. Märklig känsla. Och faktamässigt ett ”bevis” för vilket starkt intresse det finns för sådant som vi avhandlar här!
Allt gott
Bodil
Hej igen Bodil! Jag visste att du skulle till Senioruniversitet, men inte att det blev sååå många som kom. Sammantaget en tröttsam dag för dig kan jag förstå. Men som du själv skriver: fakta mässigt ett bevis på intresset för just detsom ”komma skall” eller redan är. eller snarare på just DITT SÄTT att förklara det många av oss funderar över! Det blir som ringar på vattnet har jag märkt,Jag blev tex. ombedd att leda en bokcirkel, men av olika skäl hade jag ej möjlighet, då fick jag frågan om vad dom kanske skulle börja läsa,jag sade Jo, Bodil jönsson, hon är.. ock så berättade jag lite. Dom läser nu på Medborgarskolan din bok ”Horisonten” En annan förening hade hört talas om intressat runt detta ock har startat! Så du ser..Du gör människor nyfikna helt enkelt.öppnar säkert många ögon.
Ja, när det funkar som bäst kan det ju räcka med att flera samtidigt får en tankestruktur som gör att de tankemässigt kan stå på varandras axlar och därmed ser både längre och mer på djupet.
Allt gott
Bodil
Allra Bästa Bodil: Hoppas att du inte har något emot att jag denna natt lånat ett par bitar ur ditt senaste inlägg ovan till min facebooksida – medan bl a nu så verksamma författarinnan Alakoski och Lena Andersson satt inkopplade i chatspalten.De, bland andra, bode vara med och sända ditt budskap, tycker jag. Inledde så här:
Bodil Jönsson i fb-gästspel:
Vetande förlänger livet…
Besökte nytt fysikerprofessorn emerita Bodil Jönssons blogg, som iinnefattar många delbloggar. Hon belyser där olika aspekter av möjligheterna till ny och faktiskt revolutionerande utveckling i den växande skaran av livserfarna pensionärer. En av föruitsättningarna för det är att vår självsyn som ”äldre” förvandlas från negativ till positiv förväntan på vår roll vid skapandet av det framtida samhälllet. Nedan återges ett par utdrag ur hennes senaste inlägg i ”I en nygammal tid”:
”11. Att hålla tungan rätt i mun
—och så vidare—
Hoppas att du, med flera, då och då vill titta in på min facebooksida, och-eller blogg. MKT välkomna om ni vill bli s k Vänner där…
Många glada hälsningar från
kes
Hej!
När jag läste ”Vetande förlänger livet” tänkte jag tillbaka några år när jag var med i ett projekt som hette ”Brukaren i centrum” som RTP (Riksförbundet för Trafik och Polioskadade) drev med ekonomiskt stöd av allmänna arvsfonden.
Det handlade om att själv ta aktiv del i behövd vård och att lära sig om sin sjukdom och att våga ifrågasätta om behandlingen var den rätta.
Vi var några medlemmar i RTP som träffades några gånger och fick vara med på föreläsningar av företrädare från olika grupper inom vården och debattörer som hade tagit som sin uppgift att lära ut sätt att bli ”Brukaren i centrum”.
Det var intressant och jag tror att det gav mig ett helt annat självförtroende när jag behöver söka vård.
Kanske det har blivit så att vetande förlängt mitt liv.
Det har ju förekommit mycket i debatten inom olika områden att det kanske har skrivits ut lite för mycket mediciner och en del rena felbehandlingar.
Jag tror att jag har fått in i min sjukvårdsjournal att jag är mot mediciner och att om jag verkligen behöver medicin vill ha en ordentlig kontroll av biverkningar som de flesta mediciner har.
Det finns så mycken kunskap inom beteendeterapi ( KBT ) som kan vara till stor hjälp för att ändra livsföring och därigenom slippa mediciner.
Det har varit till stor hjälp för mig.
Hälsningar
Roland i Lyckeby
Hej, Roland,
Jag tror som du – ALLT det du räknar upp ovan har påverkat ditt liv positivt och troligen också din livslängd. Ändå var det inte bara sådant som handlar om att vara mer delaktig i sitt eget liv, sin hälsa, sin vård, som jag avsåg i mitt inlägg. Jag ville lyfta upp att det förefaller vara så att DETTA ATT HÅLLA HJÄRNAN IGÅNG överhuvudtaget påverkar våra liv och vår livslängd. Med andra ord: hjärnmotion är av godo för hälsan. Liksom kroppsmotion.
Allt gott
Bodil
Hej!
Läste din bok Tid för det meningslösa med intresse. Har varit lärare i 40 år och är nu i 60 årsådern. Känner att jag nu kan göra de saker jag gjorde när jag tåg luffade och var 20 år. Nu har jag alla möjligheter,fortfarande fysiskt aktiv,åker Vasalopp och springer maraton.Glömmer namn men ser helheter och framför allt har visioner. Min närmaste plan är att utbilda mig till engelsk lärare i Vietnam och Thailand. Sedan tänkte jobba halva året i Sverige med SFI och halva året hjälpa vietnameserna med engelska. Som du ofta skriver och min gamla rektor Margareta sa. Den som har roligast vinner.Som sagt räknar med minst 20 aktiva fina år.
Bra att gå bikramyoga när vi blir äldre för det minskar våra skador och vi blandas olika åldrar. Mina årsringar blir bättre när man har ett mål.Har inte varit borta från jobb en dag på 40 år. De kallar mig det gröna trädet efter en bordtennisspelare Wallner som hölt på att spela länge i Kina.
mvh
Olle
Hej, Olle,
Ja, på många olika sätt är det ju som om ungdomsfriheten kommer tillbaka och som om vi har bättre förutsättningar för den nu än då. Jag blir särskilt glad över din berättelse just eftersom du är lärare – det är FINT med lärare som inte kroknar med åren utan upplever både livet och jobbet som mer och mer givande.
Allt gott
Bodil