Social hållbarhet och utmanade tidsperspektiv 2(4)

Hej igen!

Tvåa på min lista över tidsperspektiv för det socialt hållbara (jämför förra inlägget) är framtidens närvaro i nuet

Nuet behöver inte bara det förflutna; det behöver också framtiden för att det alls ska gå att känna att livet har en riktning. Om du inte hade några föreställningar om framtiden, kanske inte ens trodde att den fanns, är det tveksamt om du skulle göra något överhuvudtaget. Själva föreställningen om framtiden måste liksom ingå i nuet.

Med coronan fick vi en liten inblick i hur det kunde bli om ingen kunde eller ville förutspå något om framtiden. Livet tappade sin riktning. Mantrat löd: ”inte kan vi bestämma något nu – vi vet ju inte hur det blir med coronan!” Framtidsplanerna lyste alltså enbart med sin frånvaro, och det underminerade nuet och tillvaron. Som han sa, Churchill: ”Plans are of little importance, but planning is essential”. Att utifrån sina föreställningar om framtiden hålla på med planeringar har en rent existentiell funktion – det är ju genom dem som vi visar oss själva och varandra både att vi tror på framtidens existens och vad vi vill med den. Om sedan planerna går i lås eller inte, det är inte alls så viktigt som själva planeringen. Inför nästa krissituation: det skulle hjälpa mycket om ledare på alla nivåer uppehöll sig inte bara vid restriktioner utan också vid planer för framtiden. Det skulle inspirera många av oss andra att också tänka och handla framåt.

Allt gott

Bodil som i nästa inlägg fortsätter med tidsperspektiv nummer 3

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

This site is using OpenAvatar based on

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.