11. Tema 3 i Leva Livet Hela Livet

Hej!

Maj Rom och jag hoppas att du vill läsa vår bok ”Leva Livet Hela Livet” som kommer ut nu i september. Den handlar om hur livet på bästa sätt kan göras levbart och levvärt, också om man är gammal och multisjuk.

Boken rymmer tio teman som jag tänker presentera på bloggen. Här följer tema nummer tre:

3 (10). Tekniken och människan

Nu är vi inne på mitt eget hjärteområde, välfärdsteknologin, vilket troligen märks på mitt sätt att uttrycka mig. Efter decennier av arbete på området har jag lätt att bli upprörd över hur vården och omsorgen i sitt sätt att tänka och handla missat så mycket av teknikutvecklingen. Visst använder sig vårdens utövare av högteknologi – det är inte där eftersläpningen ligger. Nej, den återfinns dels i deras bristfälliga kommunikation med människor med onödigt köande och klumpiga kontaktvägar. Sådant har andra verksamheter numera i stort sett utrotat vilket gör vårdens tillkortakommanden extra besvärande. Dels behöver vården i allra högsta grad börja utnyttja vad människan och tekniken kan göra bättre på egen hand än med hjälp av personal. Vad det gäller är att integrera teknikens existens i vårdtänkandet.

Medmänsklig hjälp är långt ifrån alltid bättre än den tekniska. Tänk bara på dina glasögon – inte vill du lämna dem ifrån dig till någon som säger att ”inte behöver du glasögon, jag kan läsa för dig!” Inte heller vill du bli av med vatten- och värmeledningar och tänka att det skulle vara bättre med en människa som kånkade på vattenhinkar och bar ved till dig. Tänk nu lite framåt: det är inte självklart bättre med en annan människa som tar prover på dig om du kan göra det själv. Kan du själv kan mäta och därmed bättre anpassa din medicinering innebär det bland annat att du inte behöver uppsöka vården så ofta. Så mycket tid och ork det skulle spara för dig! Också självkänslan och oberoendet kan påverkas i positiv riktning. Att exempelvis klara toalettbestyren själv genom bättre utrustning där – visst är det ett framsteg jämfört med att behöva ha en annan människa hos sig på toaletten? Det är ändå knappast där vi vill vara sociala.

Avsnittet ger många exempel och också en tankemodell, aktivitetsdiamanten, för hur teknisk och mänsklig assistans kan integreras bättre. Förändringen handlar inte om att människor ska överges och bli ensamma med sina sjukdomar. Den handlar inte heller om att dra in personal. Den handlar ”bara” om att det vi människor kan klara själva (kanske med hjälp av teknik), det ska vi också ha möjlighet till att hantera på egen hand – i samspel med vård och omsorg. Därigenom kan det också frigöras resurser så att det blir mer utrymme för alla de sammanhang då vi verkligen behöver möta människor i vården och omsorgen.

Allt gott

Bodil