01. Sommarlov, kusinträff och mer om idem och ipse

Hej igen!

Nu duggar skolavslutningarna tätt – det är fint att barn och ungdomar medverkar till en rytm i sina familjers liv och därtill i sina far- och morföräldrars. ”Den blomstertid nu kommer” för med sig så många års sommarinträdande på en gång och den behöver inte ens bannlysas av religionsfrihetsskäl – när den första gången trycktes i den svenska psalmboken (1695) var det med tillägget ”Een sommarvisa”. Just eftersom den hade en profan bakgrund.

Skall vi då ha sommarlov också på bloggen? Vet inte. Och det behöver man ju inte bestämma på förhand. Det finns så mycket annat som lockar där ute nu – men som kanske just därför kommer att inspirera till en och annan tanke också här?

Just nu tänker jag bara berätta om den märkliga känsla det ger mig att nyss ha haft en kusinträff här. Många ingifta och barn och barnbarn kom också – vi var ”bara” sju som var kusiner: barn till fyra systrar (typiska 40-talistbarn alltså med bara ett eller två syskon). Med oss i bagaget har vi hur vi träffades då och då under vår uppväxttid och en gång om året obligatoriskt: alltid på annandag jul. Nu hade vi inte träffats på över 50 år.  

Jag vet inte riktigt vad de andra hade väntat sig att få ut av detta – och inte ens vad jag själv hade hoppats på. Jag hade i alla fall inte förstått på förhand vad det skulle betyda att träffa alla på en gång – och att vi skulle kunna komma varandra och oss själva så nära, sådana som vi var i en annan tid och kanske fortfarande. Det blev under alla omständigheter ett mycket speciellt möte mellan alla våra idem. Och det var alldeles uppenbart att våra ipse:n från olika tider inte var särskilt viktiga.

Det var stort att få vara med om – nästan lite sommarlovsstort. Så i den positiva stämningen vill jag nu önska dig en riktigt äkta glad sommar med allt det som sommaren hör till!

Bodil