01. Idem och ipse, tredje inlägget

Hej,

I mitt vridande och vändande på årsringarna och äldreblivandet har jag många gånger tänkt att det här måste människor ha funderat över i alla tider – ungefär som Gunnar Ekelöf skriver i det citat som Peter Englund lagt ut på sin akademiblogg:

”När man kommit upp i åren intresserar bokfloden på höstarna mindre. Det beror på att man märker – eller kanske att man helt enkelt fått mera tid att märka – hur mycket man inte läst, inte hunnit med att läsa. Därför vänder jag mig åter och åter till klassikerna, och inte bara de guldkantade utan också de silver eller bronskantade, ja, gärna de halvt eller helt anonyma av vilka det bara finns papperslappar kvar som inte skulle räcka till att rulla en cigarett med. Jag lär mig då också något om den mänskliga etologin, det mänskliga beteendemönstret sådant det varit sedan tusentals år. Jag kan med mera ro anse den s.k. dagsdiskussionen, vare sig den gäller könsroller eller månfärder, för allt det där är egentligen gammalt nytt, vare sig det just nu betraktas som ”aktuellt” eller inte. Evigt aktuellt är däremot betraktandet av sådant som hör till livets grundschema: födelsen, kärleken, sinneslusten, hatet, ledan, döden. Det står på våra tidningars förstasidor i dag. Det stod på kilskriftstavlorna.”

Känner du igen dig? Vad spelar det egentligen för roll om en bok är den allra senaste – egentligen är det ju bara läsvärdheten som är det viktiga.

I det lite kortare perspektivet: numera kan ju redan en bok som har bara ett fåtal år på nacken vara svår att få fatt på i tryckt form. Men numera finns ju möjligheten att göra utgångna böcker tillgängliga på nätet, och i sommar kompletteras min långa lista av ”Böcker på internet” på min hemsida med tre av mina tidiga tidsböcker: Tankekraft, I tid och otid och Vunnet och försvunnet. Också de förefaller mig numera mycket handla om ”idem” och ”ipse”.

Allt gott

Bodil