01020304050607080910. Att förnya äldreforskningen
I nästa vecka har Göteborgs Universitet tillsammans med Vårdalstiftelsen ett samtalskalas en hel eftermiddag och kväll om Framtidens äldreforskning. Jag sitter här som bäst och förebereder det hela. Det har jag i och för sig gjort länge, för jag vill ju så gärna att vi skall få det att gnistra kring frågor som: Nu när åldrandet ändrats så radikalt, vad händer då med forskningen om åldrandet, vilka nya krav och utmaningar kommer den att möta och vilka är de frågor som den behöver ställa?
Så här i slutfasen av förberedelsen funderar jag förstås över om jag missat något viktigt i mit anslag. Vill du hjälpa till, så skriv gärna här i dag eller i morgon och berätta om vad du tycker är viktigt! Själv lovar jag i gengäld att återkomma här i nästa vecka efter seminariet med det kompletta anslag som blev mitt på seminariet. Sedan kommer också hela seminariet att dokumenteras, så om ett tag kommer du att kunna ta del av ALLT.
Allt gott
Bodil
(numreringen av inlägget hänför sig till att jag menar att det behövs förnyelse av forskningen på alla bloggens 10 områden)
Hej Bodil,
I SvD 6/1-12 precenteras BMJ:s forskningsresultat ang. äldres sämre kognitiva minne. Att det blir framtidens stora utmaning mm. Skulle vara intressant med dina tankar runt detta. Ser fram emot att ta del av allt från seminariet.
Mvh Marita
Tack, Marita, du blev först ut att bidra.
Ja, jag lovar att berätta.
Allt gott
Bodil
när jag läste igen så ser jag att det är kognitiva förmågan och slutsatsförmågan.(inte bara minnet)
ds
Hej Bodil,
Det var ett tag sedan jag var inne på bloggen, även om jag följt den i stort sett hela tiden. Det låter väldigt spännande med en dag om framtidens äldreforskning. Jag förmodar att samtalen huvudsakligen kommer att handla om vilken forskning som vi gamla kan efterfråga, vilka frågor som skulle behöva lyftas fram ordentligt.
En sak jag funderar över, är hur ”äldrelandskapet” egentligen ser ut. Hur mycket vet vi idag om det tidsspann på ca 30 år som de gamla omfattas av? Omkring mig i min vardag har jag personer i åldern 65-95 år som är oerhört vitala och aktiva men också de som verkligen är skröpliga och behöver mycket hjälp. Den enskildes ålder kan variera väldigt mycket, där finns såväl 65-åringar som 95-åringar i båda grupperna.
Jag tror man behöver en bättre koll på läget. Hur ser en gammal ut idag? Hur kommer gammelgruppen att se ut om 10 år? Kommer kanske den hjälp som gamla idag behöver, att minska högst avsevärt om några år p g a att vi kan sätta in medicinska eller kirurgiska insatser i ett tidigt stadium? Vi pratar så ofta om att de äldre blir fler och fler och kommer att behöva så mycket hjälp. Är det verkligen sant? Hur mycket har man forskat om det?
En annan fråga jag skulle vilja att någon gick in och kartlade ordentligt, är hur samhället kan använda oss som vill bli använda. Vilka fördelar har vi genom vår ålder och hur ska de fördelarna kunna tillvaratas? Jag tänker mig en användning av oss ute i samhället, bland barn och ungdomar såväl som bland jämnåriga. Om vår användbarhet verkligen inventerades grundligt och fick sin presentation, kanske den skulle öppna ögonen hos många, som idag gärna sätter likhetstecken mellan gammal och färdiganvänd.
När jag nu håller på med att försöka formulera mig, slår mig så starkt tanken att kanske är alla diskussioner och framtida forskningsinsatser helt värdelösa om man inte tar itu med den verkligt stora frågan: Hur ska de gamla få det värde och den respekt som de – liksom alla andra människor – är berättigade till? Hur ska vi få till stånd en diskussion om den människosyn som idag råder visavi gamla? Utan att denna människosyn genomgår en MYCKET stor förändring, tror jag att alla andra goda samtal riskerar att rinna ut i sanden. Så det blir nog min allra mest viktigaste fråga till framtidsforskare: Hur ska man uppnå en genomgående förändring av den syn på gamla människor som idag råder i Sverige? Och innan man kan ta itu med den stora frågan, måste att man i detalj kartlägga hur synen på gamla de facto ser ut i dagens samhälle – och det ur alla tänkbara perspektiv.
Jag önskar dig verkligen lycka med samtalskalaset, Bodil!
Helmi Jönestam
Ja,
Det har varit ganska så lugnt här nu ett tag, Helmi, så det gör inte så mycket att du inte varit här.
Ett låååååååååångt jullov har jag haft, och sedan blev det en massa sisådär på tvären.
Men snart är vardagen här, och den är ju också fin.
Tack för dina frågor och särskilt den avslutande. Fast egentligen är det väl ännu djupare än så, Helmi?
För de människosyner som råder mot gamla är egentligen inte skilda från människosynerna i övrigt.
Om vi bara kunde se varandra (också barnen) som några som aldrig är färdiga individer utan SIG STÄNDIGT UTVECKLANDE människor, skulle det överhuvudtaget inte kunna uppkomma någon exkluderande människosyn mot äldre. Jag tror alltså att människosynerna (för det finns hela tiden många!)överlag styr mycket av det som händer. Djupast bestäms också vårt samhällssystem och dess olika grenar av vad Andersson tycker att Pettersson är värd.
Jag lovar att integrera dina frågor!
Allt gott
Bodil
Hej Bodil,
Håller med dig om att vi borde se alla som ”sig ständigt utvecklande” (ett fint uttryck!). Självklart även barnen. Sen har barnen likväl en förde: De är stadda framåt i livet och man räknar med att de en gång ska få sin tid. (Även om de verkligen borde få sin in tid också här och nu!) Gamla ser man på ett helt annat sätt: De är INTE sig ständigt utvecklande och de har just INTE någon framtid att vänta på. Därför är vi i klart underläge, även mot barnen.
Jag har noterat att det ändå tycks hända något på också vår front. Din bok har säkert väckt en och annan. Jag har börjat bli mer observant på vad som skrivs om gamla och både Corren och GP har under senaste tiden haft reportage om äldretillvaro. Visst kan EU:s äldreår spela in men jag tror inte att det bara är det. Så vi kämpar väl på!
Bästa hälsningar
Helmi
Ja, för varje dag blir det nu allt MER som handlar om just äldre, inte bara massmedialt utan också i handling. Sedan förstärks effekten genom att det är allt FLER som riktar sin uppmärksamhet på detta ”allt MER”.
Snöbollseffekten har med andra ord redan blivit ganska så stor. Och visst har vi hjälpt till – och visst kommer vi att fortsätta med det!
Allt gott
Bodil
Hej igen!
Det var ett tag sedan också för mig, att titta in på din blogg. Men nu är det vardag igen –tack och lov! Under detta nya år -12an, så ska jag och min kära särbo Göran fylla 70 år. Visst skrämmer det lite–70 ! Funderar på om vi ska ha fest eller en tyst minut. Nåja, än så länge jobbar jag på med mina föreställningar och nu har jag även fått uppdrag att läsa in Selma Lagerlöfs böcker som e-bok.
Läsa in böcker har jag inte gjort så ofta så det blir en nytändning och sådana är jag ju glad åt–nytändningar alltså!
Lycka till med seminariet–bra bra !!!!
Kära årskamrat Anita,
Så klart att vi skall festa – vi har ju verkligen något att fira. Att få ha blivit så gamla och ha sådana förutsättningar i nuet och framåt; det är faktiskt något erhört.
Och så inläsningen av Selma. Grattis! Jag blir glad om du berättar för mig när den är färdig, för DEN vill jag lyssna på. Hon är en så märklig författarinna – vissa av hennes böcker har trängt djupt, djupt in i mig. HUR KUNDE HON VETA SÅ MYCKET OM MÄNNISKAN?
Allt gott
Bodil
Ser också fram emot att få lyssna på inläsning av Selma! Tänkt till lite om jag har någon fråga/förslag om vad vi äldre kan bidra med/vad som behöver forskas om gällande att bli äldre. Men inget konkret har ”dykt upp”. Nog inte minst därför att jag inte är speciellt insatt i ämnet (förutom min ålder!). Dock, vad jag skulle vilja formulera en fråga om är hur vi äldre kan bidra med insiketn att hämd och våld inte är några bra lösningar på tillvaron, och att skönhet och pengar inte är allt. För i mycket är väl det en insikt som kommer med åren. Eller? Läste i dagens SvD om de delade meningarna ang. om VÅLD i dataspel bidrar till aggression eller inte. Men inte ett ord om VARFÖR dessa VÅLD-spel finns. Vilken funktion de fyller, eller vilken glädje de ger utövarna. Men detta platsar väl i grunden under vår syn på andra människor som skrivits om här tidigare.
Hej, Gun,
En del av Afrikas starka kvinnor formulerar sig på motsvarande sätt: nu har vi i SÅ många år sett att det inte leder framåt med våld och krig, nu är det dags att prova något annat!
Men du har rätt: både för män och kvinnor blir det tydligare mer åren hur inte bara meningslöst utan dessutom förödande det är med våld och krig.
Allt gott
Bodil
Jag tänker framförallt på att vi borde få ses som individer. När man inte tillhör majoritetssamhället (hur nu det ser ut?) blir det väldigt uppenbart att man oftast klumpas ihop till ”det som alla vet” och ”det som alla vill”. Kan vi inte bli bättre på att orka ta hänsyn till att vi alla är olika, och att vi FÅR vara olika. Ja, jag vet att det påstås vara ok, men många gånger är det bara läpparnas bekännesle, som inte följs upp med handling. Grejen med att vi alla är olika är att vi ska vara olika och ändå gör gruppmentaliteten att vi inte vågar sticka ut, tills vi hamnar i ”majoritetens diktatur”.
Min kommentar gäller attityder:
Jag skulle vilja ha en mediakampanj där man slutar
betrakta pensionärer och äldre som EN grupp med
vidhängande fördomar om denna grupp.
Vi är individer och har inte mer gemensamt
med varandra än vad 25-åringar, 40-åringar etc har.
Hälsningar
Kerstin
Hej, Kerstin,
Jag vill närmast förstärka ditt inlägg och påstå att vi är MER olika varandra i 75-årsåldern än i 25-årsåldern. Ju längre tid vi har på oss att utveckla våra särdrag, desto längre ut i förgreningarna kommer vi. Till sist blir vi kanske som karikatyrer på oss själva?
Allt gott
Bodil
I sista minuten-låddan kanske detta kan slinka med. Forska och utveckla nya former av ’äldrearbete’ som ger utbyte liknande ROT/RUT för den enskilde och samhället. LYCKA TILL i Götet! 😀 /Göran
PS. Ooops, googlade och såg att vanligaste betydelsen av ’äldrearbete’ är arbete med äldre inom bl.a. diakonin. Jag menar med ’äldrearbete’, äldre som arbetar för att bidra till sin försörjning.
Hej Bodil,
Tack för en inspirerande, tankeväckande och rolig föreläsning på Göteborgs Universitet idag. Som jag nämnde för dig när jag köpte din bok så är jag oroad över den äldreutredning som regeringen tillsatt och där ansvarig läkare vid sin redovisning slutade vid 65 år och den stapeln då blev jättehög. Jag vet att det handlade om de som (kanske) kommer att bli väldigt sjuka men jag tycker inte man ska dela in människor i kategorier överhuvud taget. Och framför allt så ska vi sträva efter och ha fokus på hur vi kan hjälpa äldre att förbli friska. Kan du påverka den utredningen vore det guld värt.