11. Äldre och sociala medier

Hej,

På tal om att blogga: Gunilla Brattberg har nyss kommit ut med den läsvärda boken ”Äldre och sociala medier”.  Mina egna funderingar kring den hittar du i nedanstående förord.

Allt gott

Bodil

FÖRORD

Jag har läst de flesta av Gunilla Brattbergs böcker. Det här är en ovanligt ljus bok. Den andas möjligheter och den ger själv möjligheter genom att direkt och konkret visar hur äldre kan komma igång på sociala medier. Om man nu vill, förstås. För det är ju långt ifrån säkert. Fast lite konstigt är det att i sin samtid få vara med om att en sådan fluga absorberar så många medan man själv ställer sig utanför. Utan att egentligen veta vad sociala medier går ut på eller vad man själv kunde ha dem till.

Ett alldeles uppenbart skäl till varför äldre hamnat på efterkälken i att ta till sig sociala medier är den genomgående skillnaden i snabbhet mellan äldre och yngre. I åldern 65+ är det exempelvis få som springer lika fort som 15-åringarna – provar vi att springa tillsammans med dem, får vi mest se dem på ryggen. Det motsvarande gäller för den psykiska beredskapen att snabbt ta till sig något nytt, exempelvis sociala medier. Medan de unga sedan flera år är absorberade, vet den äldre omvärlden knappast vad de håller på med när de ständigt knappar på sina mobiler, antingen de äter middag, sitter på tunnelbanan eller nyss har kommit hem. Det kan kännas som om tröskeln är för hög för att ens försöka. Ändå vittnar de flesta som provat att det inte är särskilt svårt.

En god början kan vara att läsa om sociala medier. Vill du göra det, så går det alldeles utmärkt att göra det här. Du blir orienterad om vad som är på gång i världen och framför allt i Sverige. Du får möta olika individuella initiativ och också kommunala insatser. Väcks så lusten att du skulle vilja prova själv, hittar du synnerligen handfasta instruktioner av typ ”GÖR SÅ HÄR!” för olika sociala medier. Därtill ett bra register och t o m en tabell över vanliga bokstavsförkortningar. Vill du inte själv lägga dig till med dem, kan du åtminstone skratta åt dem eftersom en del av dem är nog så fyndiga. Samtidigt ger de en viss inblick i blandningen av praktikalitet och humor – vill man inte göra alltför många knapptryckningar, får man ju anstränga sig att hitta på något sätt som också andra kan förstå. Snabbt.

Det finns olika typer av ålderism – att man alltså diskriminerar genom att använda ålder för att bedöma en människas förmåga, roller eller värde. Kanske är ett avståndstagande gentemot sociala medier på sitt sätt en form av äldres ålderism gentemot de unga. Vi ska absolut inte låtsas att vi är som de – för det är vi inte. Men vi kan använda de tekniska möjligheterna som öppnat sig för det vi tycker är viktigt, och sociala medier kan om ett tag vara minst lika viktiga för äldre som för yngre. Själv hör jag till dem som tror att det inte dröjer särskilt länge innan internet inklusive de sociala medierna ses som en del av välfärdsteknologin.

I dag slipper vi bära ved och vatten och fumla med olja till lamporna. Tvättmaskinerna sköter det som tidigare krävde ett hårt jobb när tvätten skulle bäras ned till sjön eller bäcken, tvättas och sköljas och åter fraktas hem – det var ett hårt flerdagarsarbete som i dag kan uträttas medan vi själva gör annat. Den traditionella välfärdsteknologin, inklusive transporterna, har framför allt handlat om det muskelbesparande. Nu finns det en ny gren av välfärdsteknologin tillgänglig, en som kan bli till ett motmedel mot den ensamhet som för många, särskilt äldre, hör till tillvarons värsta gissel. Till det roligaste med sociala medier hör att man själv måste bidra för att det ska bli något av det – bidra med sina tankar och känslor, sina bilder och sin empati.

Läs och känn efter om du får vittring på något spår där du vill vara med!

Bodil Jönsson, 72+

Professor emerita Lunds Universitet