01. Att vitalisera årsringarna

Hej,

Den största glädjen vi har av våra årsringar är att de skapar sammanhangen och sammanhangsföreställningarna, dvs föreställningar om hur allt hänger samman.Sammanhangsföreställningar är vare sig flum, bisaker eller ytkrusiduller utan i allra högsta grad nödvändiga för att livet alls skall vara levbart. I grunden spelar det som bekant inte så stor roll hur något ”är” (vad nu det skulle kunna vara). Avgörande är däremot hur detta något upplevs och känns, blir betänkt och uppfattat.

Årsringarna dyker upp lite ad hoc i oss alla då och då, men vi kan också arbeta med att få ihop erfarenheterna ur dem. Hur gör man då? Vi går till doktorn för att få hjälp med det medicinska, till psykoterapeuten för att få hjälp med känslorna, till läraren för att få hjälp med kunskaper och färdigheter. För att få hjälp med sammanhangsföreställningarna kan man gå till filosofen (det finns både en filosofisk praxis och utövande vardagsfilosofer) – eller får man öva upp sig själv filosofiskt.

Filosofen är osedvanligt väl skickad för att visa full respekt för att det är du som är expert på din levda verklighet. Han ser dig inte som patient, inte som elev och det han kan tillföra är – hur konstigt det än låter – sitt berörda icke-vetande. Redan Sokrates var noga med att hålla fram just det han inte visste. Filosofens åtagande är ett engagemang, ett intensivt lyssnande och en koncentration med avsikt att göra samtalet till ett filosofiskt samtal så att den berörda själv skall kunna se klarare. Det är alltså inte filosofen som kan servera dig nycklarna eller möjligheterna, han skall vare sig ge dig diagnos, tolkningar eller kunskaper utan ”bara” en ökad förmåga att utöva din empowerment i din situation. En tankens livgivare och en medhjälpare i en födsloprocess, det är vad han skall vara.

Vill du, så läs vidare i ”Filosofi för livet”, Helge Svare, Henning Herrestad, 2006.

Allt gott

Bodil