121. GP-publicerat

Hej,

Kanske kan mitt GP-inlägg i dag medverka till att fler tar ytterligare ett litet steg framåt i den kvalitativa dimensionen av att “Äldre Kan”?

Allt gott

Bodil

7 comments on “121. GP-publicerat
  1. Lena Nilebrant skriver:

    Jag har läst din artikel i GP och njuter av varje ord! Du skriver om det jag också har känt länge – så mycket kunskap, klokhet och erfarenhet vi har odlat under livets gång och detta ska ju verkligen användas, förädlas och uppskattas under hela livet såväl av oss själva som av yngre generationer.

    • bodil skriver:

      Ja, och inte nog med det – våra hjärnor har ju samtidigt ändrat sig så att vi fått andra egenskaper än vad vi hade när vi var unga.
      Våra tillkortakommanden som äldre är ju välkända, som t ex att vi glömmer namn och är dåliga på detaljer.
      Men just därför är det så viktigt att också lyfta upp det som vi blivit bättre på.

      Åldrande är inte bara förfall – det är framför allt en utveckling. På gott och ont.

      Allt gott
      Bodil

  2. J-Å skriver:

    Det var mycket intressant att läsa ditt debattinlägg i GP. Mycket klokskap där.

    När jag ändå var inne på sidan så upptäckte jag en annan artikel (se nedan), och den var inte lika upplyftande att läsa, d v s om man nu tror på resultatet av vad hjärnforskaren kommit fram till (om nu hen är korrekt citerad):

    Stor skillnad mellan mäns och kvinnors hjärnor
    Hjärnforskaren: “Om tusen år kan männen vara helt överflödiga.”

    http://www.gp.se/livsstil/stor-skillnad-mellan-m%C3%A4ns-och-kvinnors-hj%C3%A4rnor-1.5189355?noAccess=true&aId=1.5189355

    Vänlig hälsning
    Jan-Åke

    • bodil skriver:

      Hej, Jan-Åke!
      Tack för det.
      Nu har även jag läst artikeln om Heiligs bok. För dig som idéhistoriker (eller? – din mailadress antyder i varje fall det) vore det troligen intressant att studera eller åtminstone fundera över hur kvinnor allt mer kommit till sin rätt i takt med att beroendet av den fysiska muskelkraften minskat. Det tidsmässiga sambandet finns där i alla fall.

      Så sent som i slutet på 1800-talet slet människor bokstavligen ihjäl sig (fantastiskt illustrerat genom filmatiseringen av “Mina drömmars stad”, SVT play).
      Övergången till robotsamhället kom sedan inte i ett huj – den pågår som bekant fortfarande. Men utvecklingen mot ett successivt minskat muskelberoende hade påbörjats. När det år 1919 var dags för kvinnorna att få rösträtt, handlade argumenten givetvis inte om att kvinnor plötsligt skulle få rätt att rösta “bara” för att behovet av mänsklig muskelkraft var på väg att minska. Men tidsmässigt finns det ett samband. Då, år 1919, när min mamma var 15 år, hade givetvis varken hon eller någon annan en tanke på att det skulle kunna finnas något biologistiskt skäl till varför idéströmningen om kvinnors lika-berättigande kom just då. Men mamma kom att höra till första-generationen av s k emanciperade kvinnor, dock utan någon jämnad stig att beträda. Traditionerna från manssamhället levde kvar i kraft av sig själva, och dåtidens kvinnor fick verkligen kämpa på för att i någon utsträckning kunna “förverkliga” sig själva. Deras möjlighet till det låg främst i att stötta sina män (jfr Alva Myrdal).

      Gör jag så ett drastiskt hopp fram till idag, har ju kvinnorna kommit minst sagt på bred front. Men det har varit glest med framstötar om att det skulle kunna finnas en biologistisk hjärnbaserad “förklaring” till varför kvinnor i dagens och än mer morgondagens teknikunderlättade värld kan komma mer till sin rätt än männen. Jag ska läsa Heiligs bok och kanske även hans källor.

      Sedan blir det en överkurs att fundera över hur den åldrade kvinnliga hjärnan förhåller sig till den åldrade manliga. Hur är det med könsfördelningen av “late bloomers”, ur både kvantitativa och kvalitativa aspekter? Du säger att artikeln om Heiligs bok “inte var lika upplyftande” – och visst är det lätt att känna med dig och andra män utifrån rubriken “Om tusen år kan männen vara helt överflödiga” … Men att den skulle stå för sanningen, köper jag inte. Vi, kvinnor och män, har ju velat ha varandra genom mååååååååånga årtusenden och kommer säkert att fortsätta med det, alldeles oberoende av vems egenskaper det är som är s k överlägsna.

      Allt gott
      Bodil

      • J-Å skriver:

        Hej Bodil!

        Tack för ditt svar och dina reflektioner.

        Jag köper inte heller resonemanget om att: ”Om tusen år kan männen vara helt överflödiga”. Men det skulle vara intressant att veta vad han grundar sitt antagande på (jag utgår självklart ifrån att det finns en seriös grund som han bygger sitt antagande på). En misstanke är att han skulle vara felciterad, men jag vet inte om det är så…

        Men jag blev nyfiken på honom och letade lite info. Han arbetar tydligen vid Lindköpings universitet, och jag hittade en föreläsning med honom som jag ska kolla på när jag får tid (som det heter). Jag länkar till den i fall att det är fler som är intresserade.

        https://www.youtube.com/watch?v=1Q60CgGeG7g&feature=youtu.be

        Vänlig hälsning
        Jan-Åke

  3. Bodil Jönsson skriver:

    Hej,
    Ta inte rubriken alltför bokstavligt – den är tidningens. Heilig är mest känd för sin beroendeforskning.. Artikeln gör det lätt för sig genom arr lägga ihop “behövs inte för att göra barn”+”mindre muskelbehov”= “behövs inte”.

    Allt gott
    Bodil

  4. J-Å skriver:

    Ja, du har rätt Jag läste bara rubriken då artikeln i sin helhet var ”stängd”. Heilig har med all säkerhet inte godkänt den rubriksättningen…

    Mvh
    Jan-Åke

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

This site is using OpenAvatar based on

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.