102. Mina drömmars stad

Hej,

Idag är det 100 år och 1 vecka sedan Per Anders Fogelström föddes. I sina fantastiska historiska Stockholms-böcker, bl a ”Mina drömmars stad”, lyckas han genom en unik kombination av miljöteckningar och personporträtt få allt att komma en så nära. Många av oss bokläsare upplever det som om vi känner Henning och Lotten Nilsson i deras Stockholms-liv med början 1860.

I år, 2017, har filmen med samma namn från 1970-talet digitaliserats. Den finns nu tillgänglig på SVTplay och förtjänar absolut att ses. Man hinner tänka åtskilliga tankar under dess 2 timmar och 39 minuter. Många av dem handlar inte om den relativa fattigdomen utan om arbetets innehåll. Som de slet! Främst med sådana uppgifter som idag är helt borta, exempelvis det myckna arbetet med att byka tvätt åt fint folk i isvakar, bära tunga säckar på ryggen eller rull-förflytta jättetunga tunnor.

Lotten och Henning var kuggar i en utveckling som de inte själva fick skörda frukterna av. Det gör vi – och generationerna mellan dem och oss. Deras barn fick bättre skolgång. Utvecklingen av teknik, medicin och samhälle fram till dagens har i grunden revolutionerat människors liv och arbetsliv. Ja, jämfört med deras 12-timmarsarbetsdagar är dagens jobbslit ett intet, och det som på den tiden var ”arbete” är numera orimligt, otänkbart och ogörbart. Ändå benämns det på samma sätt: ”arbete”. Det borde det kanske inte göra?

Mitt i fixeringen av det som idag kallas ”arbete” finns det skäl att stanna upp en stund och baras äga TACK! Relativt sett har vi det ju så väldigt bra, också i arbetslivet.

Allt gott

Bodil