Bodil Jönsson, Nina Reistad

Längdenheter

Innehållsförteckning

Längdenheter
Urmetern
Effekter av den nya meterdefinitionen


Torsdagen den 20 oktober 1983 ändrades meterdefinitionen. Utvecklingen inom bl a lasertekniken hade föråldrat den tidigare våglängdsbaserade definitionen från 1960. En meter är nu den sträcka som ljuset tillryggalägger i vakuum under tiden (1/299 792 458) sekund. Den relativa onoggrannheten i bestämningen av en meter har genom den här reformen förbättrats och är 10^-9.

Urmetern

Mot slutet av 1600-talet började man i Frankrike och England diskutera ett enhetligt längdmått. Då man inte kunde komma överens, tog engelsmännen saken i egna händer. 1790 fastslog de att en yard skulle vara tre tiondelar av längden av en pendel, som på Londons breddgrad vid havsytan svängde fram och tillbaka på en sekund. Det här längdmåttet spred sig inte bara i England utan också i hela det vidsträckta välde, som engelsmännen var herrar över.

Fransmännen förkastade detta förslag och föreslog istället en längd motsvarande en tiomiljondel av jordkvadranten, varvid avståndet mellan ekvatorn och polen längs havsytan skulle gälla som normal. Man uppmätte delsträckan Dunkerque - Barcelona och den 7 april 1795 kunde man upphöja metern (lat. metrum-mätning) till ett lagligt mått. Fysikern Étienne Lenoir framställde en platinastav av exakt en meters längd, vilken deponerades i Archives de la Republique utanför Paris den 22 juni 1799. Det av revolutionen omskakade Frankrike hade utfört ett stordåd. Man var i besittning av ett fast förankrat naturmått.

Engelsmännen nöjde sig med sekundpendeln och framställde en standardyard, som deponerades i parlamentsbyggnaden. Tio år senare brann det engelska parlamentet, varvid standardyarden förstördes. Man fick så stora problem, då man försökte anknyta yarden till en ny sekundpendel, att man övergav tanken på ett naturmått. Istället definierades en yard som 0,914391 meter.

Effekter av den nya meterdefinitionen

Metern är en grundenhet, men utgångspunkten för den nuvarande meterdefinitionen är dels sekunddefinitionen, dels ljusets hastighet (vilken alltså inte längre går att mäta). Vissa andra konstanter har också gjorts oberoende av alla mätningar och kommer att ha samma värde för alltid (se figur). Den nya meterdefinitionen bidrar därmed indirekt till ett antal noggrannhetsförbättringar även för de elektriska enheterna.

Figuren visar sambandet mellan grundenheterna 1 s, 1 kg, 1 m och 1 A. De fysikaliska relationerna är indikerade till vänster. Meterdefinitionen från 1983 gör att c,e₀ och vissa andra konstanter får ett exakt värde.

Hemsida | Sök på servern | E-post till Webmistress | Personal och adresser