 Sveriges riksnormal för massa. |
Massenheternas historia går i franska revolutionens yra. Den revolutionära regimen
satsade på vetenskapen. Förnuftet skulle segra. En av de första uppgifterna var att
bringa ordning och reda i måttsystemet. År 1791 utsåg den franska nationalförsamlingen
en av landets ledande vetenskapsmän, kemisten Antoine-Laurent Lavoisier, till att skapa
en ny massdefinition. Normalen skulle baseras på vikten av en känd volym vatten, vars
dimensioner kunde knytas till den dåvarande meterprototypen. Lavoisier var välbärgad av
födseln men ingen adelsman. Han hade köpt sig en tjänst i "La Ferme
Generale", ett litet men rikt bolag som drog in skatt till kungen. Män som Lavoisier
identifierades till en början med revolutionen, men hans tidigare förbindelser med det
gamla Frankrike kom att kosta honom livet. Han blev i revolutionens anda giljotinerad år
1794.
Den kommitté som Lavoisier hade organiserat slutförde emellertid arbetet år 1798.
Den bestämde massenheten ett kilogram till massan av en kubikdecimeter destillerat vatten
vid 4 grader celcius. (Det är alltså ingen tillfällighet att densiteten för vatten är
ungefär 1 kg/dm3.)
Man konstruerade en kilogramstandard, vilken utgjordes av en platinacylinder, vars
höjd var lika med dess diameter och vars vikt justerades efter den nämnda
vattenmängden. Den 22 juni 1799 deponerades denna prototyp i Archives de la Republique
utanför Paris. 1875 beslöt man att ersätta den ursprungliga arkivstandarden med en mer
beständig. En cylinder med höjd och diameter lika med 39 mm av en legering bestående av
90% platina och 10% iridium antogs 1889. Förutom denna finns 6 stycken så kallade
"temois", tre arbetsprototyper samt ett antal nationella prototyper.
Kilogramprototypen och de övriga standarderna används mycket sparsamt då man är rädd
för att skada ytorna. De förvaras i ett källarutrymme bakom 3 järndörrar, vilka
endast kan öppnas med tre olika nycklar som i sin tur förvaras av tre olika personer.
Det förefailer kanske opraktiskt att basera en grundenhet på en enda prototyp.
Kilogrammet kan på det här sättet bara reproduceras i Paris och vad skulle t ex en tysk
direktträff under andra världskriget ha inneburit? För närvarande anses det emellertid
omöjligt att ersätta prototypen, eftersom kilogrammet kan reproduceras med en
noggrannhet på ca 0,01 mg, dvs en relativ onoggrannhet på 10-8. Någon
praktisk länk med denna noggrannhet mellan atomära och vägbara massor har man ännu
inte funnit. Annars hade troligen massenheten på samma sätt som t ex tidsenheten
definierats utifrån atomära storheter och förlopp.
Väger muskler mer än fett?Fråga: Tack för en intressant och läsvärd läkarspalt. Jag har några frågor,
vilka jag gärna vill ha svar på: Väger muskler mer än fett? Jag har hört att
kålrabbi inte har några kilokalorier - är detta riktigt? Och hur är det med
morötter'! Svar: 1 kg muskler väger lika mycket som 1 kg fett, men det behövs mer fett för att
få ihop ett kilo - med andra ord är musklers kilovikt större och de väger därför
mera än fett. Naturligtvis finns det kalorier i både kålrabbi och morötter, men inget
man blir fet av! |
Det är inte alltid det räcker att definiera enheterna noggrant.
Begreppen måste också vara klara!
Ur en läkarspalt i tidningen Arbetet 15/21986.
 |
 |
 |
Hemsida | Sök på servern | E-post till Webmistress | Personal och adresser