Bodil Jönsson, Nina Reistad

Experimentell fysik


Prefix



SI-systemets enheter är ofta lagom stora i vardagsvärlden. I kosmos är de emellertid för små och i atomvärlden för stora. Man tvingas då använda endera specialenheter, tex ljusår och elektronvolt, prefix eller tio-potenser framför SI-enheterna. Då prefixen skulle namnges började man med att utnyttja grekiska ord för multiplar (101, 102, 103, 106,...) och latinska ord för delar (10-1, 10-2, 10-3, 10-6,...). Men grekerna hade inget räkneord för någonting större än tiotusen och romarna hade inget ord för någonting större än tusen. Man tillgrep då lite mindre exakta ord från grekiskan och slutligen utnyttjade man även spanskan och de nordiska språken.

Ibland kan talen vara så stora eller små att prefixen inte räcker till (t ex kan jordens massa inte uttryckas med prefix. Man skriver i stället m=5,98 · 1024 kg). Då är man hänvisad till tiopotenser. Eftersom de större prefixen är potenser av tre, rekommenderas det att man bara använder 10±3, 10±6, 10±9,... Man bör med andra ord skriva 5,98 · 1024 kg istället för 59,8 · 1023 kg.

Prefix Storlek Beteckning Ursprung
exa 1018 E
peta 1015 P
tera 1012 T gr. teras - monster
giga 109 G gr. gigas - jätte
mega 106 M gr. megas - stort
kilo 103 k gr. chilioi - tusen
hekto 102 h gr. hekaton - hundra
deka 101 da gr. deka - tio
deci 10-1 d la. decem tio
centi 10 -2 C la. centum - hundra
milli 10-3 m la. mille - tusen
mikro 10-6 µ gr. mikros - liten
nano 10-9 n gr. nanos - dvärg
piko 10-12 P sp. piko - liten bit
femto 10-15 f nord. femten - femton
atto 10-18 a nord. atten - arton
Till föregaende kapitel Till Innehållsförteckning Till nästa kapitel

Hemsida | Sök på servern | E-post till Webmistress | Personal och adresser