SI-systemets enheter är ofta lagom stora i vardagsvärlden. I kosmos är de emellertid
för små och i atomvärlden för stora. Man tvingas då använda endera specialenheter,
tex ljusår och elektronvolt, prefix eller tio-potenser framför SI-enheterna. Då
prefixen skulle namnges började man med att utnyttja grekiska ord för multiplar (101,
102, 103, 106,...) och latinska ord för delar (10-1,
10-2, 10-3, 10-6,...). Men grekerna hade inget räkneord
för någonting större än tiotusen och romarna hade inget ord för någonting större
än tusen. Man tillgrep då lite mindre exakta ord från grekiskan och slutligen
utnyttjade man även spanskan och de nordiska språken.
Ibland kan talen vara så stora eller små att prefixen inte räcker till (t ex kan
jordens massa inte uttryckas med prefix. Man skriver i stället m=5,98 · 1024
kg). Då är man hänvisad till tiopotenser. Eftersom de större prefixen är potenser av
tre, rekommenderas det att man bara använder 10±3, 10±6, 10±9,...
Man bör med andra ord skriva 5,98 · 1024 kg istället för 59,8 · 1023
kg.
Prefix | Storlek | Beteckning | Ursprung |
exa | 1018 | E | |
peta | 1015 | P | |
tera | 1012 | T | gr. teras - monster |
giga | 109 | G | gr. gigas - jätte |
mega | 106 | M | gr. megas - stort |
kilo | 103 | k | gr. chilioi - tusen |
hekto | 102 | h | gr. hekaton - hundra |
deka | 101 | da | gr. deka - tio |
deci | 10-1 | d | la. decem tio |
centi | 10 -2 | C | la. centum - hundra |
milli | 10-3 | m | la. mille - tusen |
mikro | 10-6 | µ | gr. mikros - liten |
nano | 10-9 | n | gr. nanos - dvärg |
piko | 10-12 | P | sp. piko - liten bit |
femto | 10-15 | f | nord. femten - femton |
atto | 10-18 | a | nord. atten - arton |
Hemsida | Sök på servern | E-post till Webmistress | Personal och adresser