|
Bara för att något plötsligt blir möjligt att göra, blir det därmed inte automatiskt vare sig tänk-bart (i ordets sanna bemärkelse) eller gjort. Tankearvet lever kvar, och det är som om redan tankarna på de nya möjligheterna, hur attraktiva de än må vara, kan vara förbjudna. De snävaste gränserna sätts ofta av fantasin. |
|
Med den här boken vill vi väcka din lust att utsätta särskola och omsorgsverksamhet
för sådana förändringar som teknikutvecklingen plötsligt gjort möjliga. Boken riktar
sig till skolledare och lärare i särskolan, till personal i
omsorgsverksamheten, till personalarbetslag, grupper i utbildning och
fortbildning, personliga assistenter,
föreståndare, tjänstemän, politiker. Och givetvis till anhöriga och enskilda
engagerade. Mycket erfarenhetskunskap sattes och sätts i rörelse av Isaac-projektet. Isaac är
ett nytt redskap för utveckling: en personlig elektronisk assistent som provanvänds inom
särskola och omsorgsverksamhet i Malmöhus Län. Många av våra exempel är hämtade
från det som Isaac-användningen virvlat upp, men man behöver inte vara intresserad av
eller ha tillgång till Isaac för att kunna följa resonemangen och själv tänka
vidare.
Under Isaac-projektet har vi ibland tänkt att det kanske är med människan och
erfarenhetskunskapen som med vissa djurarter och deras byten: rör sig inte endera
parten,
är det eftertraktade osynligt. Isaac har varit osedvanligt bra på att synliggöra
förhållanden genom att sätta människor och tankar i rörelse. Bokens titel är inspirerad, ja, nästan ett plagiat, av en amerikansk klassiker av
Henry Viscardi, "Give us the Tools" (på svenska "Ge oss bara
verktyg!", översättning finansierad av Stiftelsen Svenska Kommittén för
rehabilitering). "Give us the tools" handlar om hur en grupp handikappade
människor gjorde sig produktiva genom att skaffa sig verktyg, och hur detta i sin tur
ledde till en fascinerande utveckling mot ökat människovärde och
oberoende. Formen i boken är ofta samtalets - vi återger samtal med varandra och med
andra,
främst personal. Förhoppningen är att boken i sin tur skall leda till nya
tankar, samtal, studiecirklar och verksamhetsutveckling. För att underlätta detta avslutas varje
kapitel med en uppräkning av kapitlets nyckelord och tankebudskap. Vi tackar alla dem som bidragit med sina exempel i den här boken. Ett speciellt tack går till er som läst, förhandskommenterat och påverkat manus: Kerstin Karlsson, Gösta Magnusson, Göran Plato, Inga Richard-Olsson, Elisabeth Taylor och Eva Wensmark. Vill du själv bidra till att sätta ny och gammal kunskap i omlopp, blir vi glada för brev under adress:
CERTEC, (Centrum för Rehabiliteringsteknik) Lund hösten 1995 Författarna
|