Bodil Jönsson, Nina Reistad

Ord - ursprung och betydelse

De äldsta fysikorden kommer från grekiskan och/eller latinet och har blivit låneord i flera andra språk. Det är praktiskt eftersom därmed begrepp (t ex energi) heter nästan likadant på en mängd olika språk. Ibland går det att förstå, varför en viss benämning uppkommit:

Ädelgaserna hämtar sina namn från grekiskan. Både argon, krypton och xenon har fått namn, som anspelar på deras obenägenhet att reagera med andra ämnen. Helium har fått sitt namn av att det finns i solen.

Numera utnyttjar man inte bara grekiskan och latinet utan också andra språk. Svenskan är inte ett världsspråk, men även den har bidragit med ord till naturvetenskapen och tekniken. Andelen svenska ämnesbeteckningar i det periodiska systemet är exempelvis ansenlig. Det beror på att många ämnen upptäcktes i Sverige (av Berzelius, Scheele m fl) och ursprungligen gavs svenska namn. Så heter t ex volfram fortfarande tungsten (tung sten) på engelska! Vidare är ett antal grundämnen uppkallade efter orten Ytterby: erbium, terbium, ytterbium och yttrium, holmium har sitt namn efter Stockholm, och skandium efter Skandinavien. Ursprungligen hette Skandinavien "Thule", vilket återfinns i tulium. Gudarna Vanadis (mer känd som Freja) och Tor har gett namn åt vanadin och torium.

De trigonometriska (grekiskans tri-tre, gonia-vinkel, metron-mätning) orden har också en konkret ursprungsbetydelse.

Linjen AB berör punkten B på cirkeln. Att beröra heter på latin tangere. En linje som berör kallas för en tangent.

Förhållandet mellan tangentens längd (AB) och cirkelns radie (BC) är fixerat av vinkeln x. Förhållandet kallas därför tangens för vinkeln x, eller tan x.

För alla rätvinkliga trianglar är summan av vinklarna x och y en rät vinkel. De kallas därför för komplementvinklar från latinets complere - fylla ut. Vinklarna x och y "fyller ut" en rät vinkel.

Ordet sinus är latin och betyder "båge" och cosinus har hetydelsen "medbåge".

De flesta ord som handlar om datorer härstammar från engelskan eller snarare amerikanskan. Dessa plockar vi i Sverige åt oss och försvenskar genom att ändra uttalet en aning. Vi tar en "bit" här och en "bit" där. Även högenergifysiken har länge varit en amerikansk specialitet (tänk på alla nobelpris de senaste åren), och det är amerikanska ord som har utnyttjats för katalogisering av kvarkar (up, down, charm, strange, beauty, truth). Givetvis är kvarkar varken charmiga eller vackra; orden är bara lånade från det vanliga språket. Orden blir därmed beteckningar för flera begrepp, vilket kan leda till förvirring. Det hade kanske varit bättre med nya ord för nya begrepp? Risken att någon tror att kvarkar verkligen är vackra är dock inte stor. Men när fysiken hämtar ord ur vardagsspråket och ger dem en annan innebörd än de brukar ha, bidrar ordvalen till problem att förstå. "Arbete" är ett sådant ord. Envar vet att det är tungt och arbetssamt att stå med en stor låda i famnen. Enligt fysikens definition av arbete (som kraften i vägens riktning gånger vägen) uträttar man emellertid inget arbete, när man står där och sliter.

Det finns också nonsensord. Ur Sigward Nilssons bok "Kvarkarnas värld", Forskningsrådens förlagstjänst, 1986:

"Den amerikanske teoretiske fysikern Murray Gell-Mann studerade de matematiska egenskaperna hos en grupp av tre objekt i början av 60-talet. Han behövde ett namn på de tre objekten. Han hade läst James Joyces "Finnegan's Wake".

Humphrey Chipden Earwicker vänder sig i sömnen, när han hör en klocka slå. Texten lyder:

Three quarks for Muster Mark!
Sure he hasn't got much of a bark
And sure any he has it's all beside the mark.

(Quark är ett ljudhärmande ord som på svenska närmast motsvaras av krax.)"

Teckning:Han Veltman

Hemsida | Sök på servern | E-post till Webmistress | Personal och adresser