Den experimentella metoden är naturvetenskapens viktigaste kännetecken i västvärlden. Att göra experiment och inte bara systematiskt observera naturliga förlopp har flera fördelar. Man kan själv välja vilka frågor man vill ställa. Man kan undvika att alltför mycket får variera samtidigt. Man kan reproducera* experiment.
* reproducera=upprepa och få samma resultat.
Samtidigt är det svårt att göra framgångsrika experiment. Man måste ställa tydliga frågor och arbeta systematiskt. I detta kapitel illustreras frågornas betydelse (och frågornas förändring) genom ett exempel: mätning av ljusets hastighet. Ljushastighetsmätningen är en 300-årig (nu avslutad) verksamhet. Det systematiska arbetssättet illustreras med ett annat exempel: mätningar av koktiden för fisk. Erfarenheterna från dessa två exempel går att generalisera till allmänna sanningar om experiment som metod.
De empiriska** vetenskaperna arbetar med att utforska, beskriva, förklara och
förutsäga händelser i vår omvärld. Därför måste de ständigt baseras på
erfarenheter. Andra vetenskaper, t ex logik och ren matematik, behöver inte bevisa sina
satser utifrån empiriska iakttagelser.
** empirisk=baserad på erfarenhet.
Fysik hör till de empiriska** vetenskaperna. Inom fysiken kan man både göra experiment
och systematiska observationer av naturliga skeenden. Jämfört med
samhällsvetenskaperna (vilka också är empiriska vetenskaper) är det
experimentmöjligheten som är fysikens stora tillgång. I samhällsvetenskaperna är
systematiska observationer och jämförelser den enda möjligheten - experiment är inte
att rekommendera!
Att göra experiment i naturvetenskaplig mening innehär att störa naturen och
registrera hur naturen svarar på störningen. I vår västerländska kultur
betyder svaren något. Vi ser dem som ett sätt att få information. I andra kulturer, t
ex de afrikanska och österländska, har man haft en annan inställning till naturens
hemligheter. Mätvärden av vår typ har där varit betydelselösa, ty de har inte sagt
något om den sanna, ostörda naturen. Detta är en av de grundläggande skillnaderna
mellan exempelvis det taoistiska sättet och det västerländska sättet att tänka.
(Båda tänkesätten har emellertid utmynnat i tekniska lösningar, t ex broar, och det
är inte uppenbart, vilket som gett de mest hållfasta broarna.)
För oss som är uppfödda i västerlandet är tilltron till och behovet av mätningar
stort. Som barn vänjer vi oss vid hastighetsmätare, vågar, linjaler och priser. Vi är
präglade av en tro att mätningar säger något "sant" om världen. Redan
Galileo Galilei sade, att när allt kommer omkring handlar våra dispyter inte om papper.
"Låt oss gå till demonstrationer, till observationer och experiment!"
Galileo Galilei
 |
 |
 |
Hemsida | Sök på servern | E-post till Webmistress | Personal och adresser