Hej igen!<\/p>\n
Se nedan om \u00e4nnu en bok som kan berika t\u00e4nkandet.<\/p>\n
Allt gott<\/p>\n
Bodil<\/p>\n
Om Yuval Noah Harari: <\/strong><\/p>\n ”Sapiens \u2013 En kort historik \u00f6ver m\u00e4nskligheten”<\/strong><\/p>\n Tankar efter l\u00e4sning augusti-september 2018, Bodil J\u00f6nsson 180910<\/p>\n \u00a0<\/em><\/p>\n En bakgrund<\/em><\/p>\n Boken kom redan 2012 (p\u00e5 svenska 2014). I flera \u00e5r har det varit m\u00e5nga som fr\u00e5gat mig \u201dHar du l\u00e4st Harari?\u201d alternativt \u201dHar du l\u00e4st Sapiens?\u201d. Jag borde allts\u00e5 ha reagerat tidigare och faktiskt gjort just det: l\u00e4st den. Men jag kom inte loss f\u00f6rr\u00e4n Valter (\u00e4ldsta barnbarnet) sa ungef\u00e4r: \u201djag tycker du borde l\u00e4sa Sapiens. Det Harari tar upp d\u00e4r om f\u00f6rskjutningarna i samspelet individ \u2013 familj \u2013 stat liknar det du brukar s\u00e4ga med referens till Berggren\/Tr\u00e4g\u00e5rdhs bok \u201d\u00c4r svensken m\u00e4nniska?\u201d. \u00c4r det kanske rentav samma sak?<\/em>\u201d<\/p>\n St\u00e4lld inf\u00f6r en s\u00e5dan direkt fr\u00e5ga kunde jag f\u00f6rst\u00e5s inte l\u00e5ta bli att l\u00e4sa Sapiens, en bok p\u00e5 dryga 400 sidor. Den tog sin lilla tid trots att den har ett direkt spr\u00e5k. Sitt breda grepp till trots tappar den aldrig taget om l\u00e4saren (i varje fall inte om mig). Jag tror det beror p\u00e5 dess ofta ov\u00e4ntade vinklingar, ibland halsbrytande associationer och t\u00e4nkv\u00e4rda exempel. Allt detta tillsammans inspirerade mig till att t\u00e4nka vidare. Och till att f\u00f6rs\u00f6ka svara p\u00e5 Valters fr\u00e5ga men jag g\u00f6r det inte direkt h\u00e4r utan l\u00e4ngre fram i mina noteringar nedan. Perspektivet individ \u2013 familj \u2013 stat kommer n\u00e4mligen inte f\u00f6rr\u00e4n mot slutet av boken.<\/p>\n I det nedanst\u00e5ende skiljer jag inte p\u00e5 vad som st\u00e5r uttalat i sj\u00e4lva boken och det jag sj\u00e4lv har kommit att t\u00e4nka p\u00e5. Det \u00e4r skrivet framf\u00f6r allt f\u00f6r min egen del, f\u00f6r att jag inte s\u00e5 l\u00e4tt ska kunna tappa taget om allt det myckna som denna bok tillf\u00f6rt mig. Den utg\u00f6r faktiskt tillsammans med Madeleine Albrights \u201dFascism\u201d sommarens stora bokbeh\u00e5llning.<\/p>\n M\u00e5ste det braka rent \u00e5t helvete? Kanske, kanske inte. Vi har p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt lyckats g\u00f6ra oss oberoende av naturbundna f\u00f6ruts\u00e4ttningar och hittills i stort sett lyckats parera f\u00f6r naturens f\u00f6rm\u00e5ga att sl\u00e5 tillbaka. Genom alla exempel p\u00e5 detta och ocks\u00e5 i hans framtidskapitel \u00e4r Hararis bok garanterat ingen dystopi. Men i hans efterord (Djuret som blev gud<\/em>) st\u00e5r det om djurets=m\u00e4nniskans f\u00f6rst\u00f6relse genom sin st\u00e4ndiga jakt p\u00e5 egen tillfredsst\u00e4llelse: \u201dFinns det n\u00e5got farligare \u00e4n missn\u00f6jda och oansvariga gudar (dvs vi Sapiens) som inte riktigt vet vad de vill?\u201d<\/p>\n \u00a0<\/strong><\/p>\n Sapiens f\u00f6rm\u00e5ga att g\u00f6ra sig f\u00f6rest\u00e4llningar <\/em>och ha ett spr\u00e5k<\/em> f\u00f6r dessa<\/strong><\/p>\n Egentligen handlar hela Hararis bok om rubriken. I v\u00e4rlden f\u00f6r 100\u00a0000 \u00e5r sedan fanns det minst sex olika m\u00e4nniskoarter. Varf\u00f6r var det bara Homo Sapiens<\/em> som kom att \u00f6verleva? Jo, f\u00f6r att det var hon som kunde f\u00f6rest\u00e4lla sig <\/em>n\u00e5got annat \u00e4n det hon hade just framf\u00f6r \u00f6gonen eller f\u00e5tt erfarenhet av tidigare och som kunde kommunicera sina f\u00f6rest\u00e4llningar till andra via ett spr\u00e5k.<\/p>\n G\u00e5r jag till mitt eget sommarbroderi,<\/p>\n s\u00e5 handlar Hararis bok om hur de andra m\u00e4nniskoarterna var l\u00e5sta till enbart den \u00f6vre meningen: \u201dTankar n\u00e5r inte l\u00e5ngt utan erfarenheter\u201d. F\u00f6r Sapiens \u00e4r emellertid det \u00e4nnu inte upplevda fullt m\u00f6jligt att t\u00e4nka. Sapiens f\u00f6rm\u00e5r ocks\u00e5 leva upp till den nedre meningen: erfarenheter beh\u00f6ver bet\u00e4nkas <\/em>f\u00f6r att ha n\u00e5got v\u00e4rde utanf\u00f6r sitt upplevda sammanhang. <\/em>Ocks\u00e5 detta leder till insikten att eftersom tillvaron inte var den samma i f\u00f6rg\u00e5r som i g\u00e5r, kan mycket v\u00e4l morgondagen skilja sig fr\u00e5n nuet.<\/p>\n Det var n\u00e4r den moderna m\u00e4nniskan b\u00f6rjade inse att hon inte<\/em> hade svaren p\u00e5 alla viktiga fr\u00e5gor, som det blev n\u00f6dv\u00e4ndigt att s\u00f6ka helt ny kunskap <\/em>(den vetenskapliga revolutionen). Utan en s\u00e5dan insikt, dvs i tron att man redan visste \u201dallt\u201d, fanns det ingen anledning att ens leta efter ny kunskap: en s\u00e5dan kunde ju per definition inte finnas. Jfr konflikten mellan exempelvis Galilei och den katolska kyrkan.<\/p>\n V\u00e5r sapiens-hj\u00e4rna g\u00f6r allts\u00e5 att vi kan f\u00f6rest\u00e4lla oss en framtid annorlunda \u00e4n b\u00e5de historien och nuet. Vilket i sin tur enligt Hararis spikklara resonemang utg\u00f6r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r det mesta som idag dikterar v\u00e5ra villkor: kapitalismen och religionerna, industrialismen och imperierna, demokratin och de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna, uppkomsten av reservdelsm\u00e4nniskan, m\u00e4nniskans framtida eventuella od\u00f6dlighet och konsekvenserna av att m\u00e4nniskan gjort sig till gud, st\u00e4ndigt v\u00e4lsignande sin egen v\u00e4rld men samtidigt \u00e5sidos\u00e4ttande hur detta p\u00e5verkar f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r andra djur och v\u00e4xter utifr\u00e5n ett beg\u00e4r <\/em>efter att utforska och er\u00f6vra. I allt detta \u00e4r det vetenskapen som st\u00e5r f\u00f6r kalaset (den nya kunskapen = maten) medan det \u00e4r banker och stater som trycker pengar.<\/p>\n Harari indelning av historiens senare delar:<\/p>\n Han avst\u00e5r fr\u00e5n att s\u00e4rskilja industrialismens genombrott eller IT-revolutionen f\u00f6r 30 \u00e5r sedan. Boken igenom g\u00f6r han stor aff\u00e4r av just den vetenskapliga revolutionen <\/em>eftersom det var den som kom att nyttigg\u00f6ra m\u00e4nniskoarten Sapiens f\u00f6rm\u00e5ga att g\u00f6ra sig just f\u00f6rest\u00e4llningar. <\/em><\/p>\n <\/p>\n Ett antal vinklingar och nedslag<\/strong><\/p>\n Det blir s\u00e5 platt att sammanfatta \u201dSapiens\u201d-boken som ovan, men boken \u00e4r allt annat \u00e4n platt. N\u00e5gra exempel:<\/p>\n Det var i f\u00f6rsta hand skvallret som hj\u00e4lpte Sapiens att bilda grupper. Dock p\u00e5 max 150 individer \u2013 fler \u00e4n s\u00e5 kunde man inte vara n\u00e4rmare bekant med. F\u00f6r att skala upp samspelet kr\u00e4vdes att man kunde utveckla gemensamma myter<\/em> att tro p\u00e5, och det var d\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningsf\u00f6rm\u00e5gan kom till anv\u00e4ndning.<\/p>\n I universum finns inga gudar, inga nationer, inga pengar, inga m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, inga lagar och ingen r\u00e4ttvisa utanf\u00f6r m\u00e4nniskors gemensamma f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld. Annorlunda uttryckt: ut\u00f6ver det fysikaliskt materiella \u00e4r v\u00e5ra ber\u00e4ttelser det enda som finns.<\/p>\n Ta ett aktiebolag, t ex Peugeot. Finns det? Tja, som en juridisk person som ska betala skatt, f\u00f6lja lagar, etc. Men det finns inte s\u00e5 som den Jean p\u00e5 1200-talet som \u00f6ppnade en verkstad som tillverkade vagnar: det var han som var <\/em>f\u00f6retaget. Det tog or\u00e4kneliga \u00e5rtusenden innan Sapiens lyckades uppfinna fiktionen f\u00f6retag som inte var personbundna. Hur kunde man \u00f6vertyga miljontals m\u00e4nniskor att tro p\u00e5 ber\u00e4ttelser om gudar och juridiska personer och inte minst pengar utan motsvarighet i den reella v\u00e4rlden?<\/em> Hela boken \u00e4r ett l\u00e5ngt svar p\u00e5 detta. Och s\u00e5 mycket \u00e4r s\u00e4kert som att det aldrig hade g\u00e5tt att skapa nationer, kyrkor eller r\u00e4ttssystem om vi endast kunde tala om ting som verkligen<\/em> existerar som exempelvis floder, tr\u00e4d och lejon.<\/p>\n 90% av alla de pengar som finns p\u00e5 v\u00e5ra konton finns bara p\u00e5 servrar. Alla vill alltid ha pengar eftersom alla andra ocks\u00e5 vill det och man d\u00e4rmed kan oms\u00e4tta pengar i det man vill ha. Pengar \u00e4r det mest universella och effektiva system f\u00f6r \u00f6msesidig tillit som n\u00e5gonsin skapats.<\/p>\n Handel kan inte existera utan f\u00f6rtroende, och det \u00e4r mycket sv\u00e5rt att lita p\u00e5 fr\u00e4mlingar. L\u00f6sningen har blivit att anv\u00e4nda sig av en tredje man, en fiktiv storhet som exempelvis dollarn, som ing\u00e5r i \u201dallas\u201d mytbildning. Svagheten \u00e4r att i samma \u00f6gonblick som n\u00e5gon upph\u00f6r att \u201dtro\u201d p\u00e5 dollarn, finns den inte l\u00e4ngre.<\/p>\n Myter kan f\u00f6r\u00e4ndras snabbt, t\u00e4nk bara p\u00e5 franska revolutionen som lyckades byta myten om kungar av guds n\u00e5de till myten om folkets suver\u00e4nitet.<\/p>\n Funderingarna h\u00e4r f\u00e5r ett speciellt perspektiv utifr\u00e5n att jag skriver dem just nu, dagen efter valet i Sverige. \u201dFake news\u201d, t ex: efter Hararis bok undrar jag inte l\u00e4ngre s\u00e5 mycket \u00f6ver varf\u00f6r de f\u00e5tt s\u00e5dan spridning just nu utan k\u00e4nner mig mer f\u00f6rv\u00e5nad att de inte f\u00e5tt sitt genomslag l\u00e5ngt tidigare. Och str\u00f6mningarna mellan olika politiska partier i Sverige och framf\u00f6r allt fr\u00e5n<\/em> de st\u00f6rsta blir alldeles sj\u00e4lvklara om man bet\u00e4nker hur dessa missk\u00f6tt uppgiften att st\u00e4ndigt f\u00f6rnya ber\u00e4ttelsen <\/em>om de sammanhang som hanteras av \u201dstat\u201d, \u201dregion\/landsting\u201d och \u201dkommun\u201d, alla vilande p\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningar <\/em>om demokrati och respektive niv\u00e5. De f\u00f6rest\u00e4llningarna (liksom pengar och annat p\u00e5hittat) faller platt till marken om allt fler inte l\u00e4ngre \u201dtror\u201d p\u00e5 dem utan ist\u00e4llet hittar nya ansikten och f\u00f6rest\u00e4llningar som k\u00e4nns mer trov\u00e4rdiga och d\u00e4rtill relevanta. Hur kunde exempelvis de etablerade partierna p\u00e5 nationell niv\u00e5 (KD undantaget) s\u00e5 missa att bryta ut sjukv\u00e5rden ur den allm\u00e4nna v\u00e4lf\u00e4rden och fokusera just den utifr\u00e5n dess nuvarande misslyckanden sett ur de ber\u00f6rda m\u00e4nniskornas vardagliga erfarenheter? Vi m\u00f6ter inte v\u00e4lf\u00e4rden, vi m\u00f6ter dess delar. V\u00e5r samh\u00e4llsordning, allt nedlagt arbete av tidigare generationer till trots, \u00e4r faktiskt inte n\u00e5got annat \u00e4n en fiktion. Det g\u00e5r inte att bevara tron<\/em> p\u00e5 den genom att den ena generationen kopierar sitt DNA till n\u00e4sta. Ist\u00e4llet m\u00e5ste det hela tiden till medvetna anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att vidmakth\u00e5lla lagar, sedv\u00e4njor, procedurer och uppf\u00f6randekoder. Utan s\u00e5dana anstr\u00e4ngningar faller samh\u00e4llsordningen samman, helt eller delvis. Som nu.<\/p>\n En och en \u00e4r vi f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt lika schimpanser. Betydande skillnader blir det f\u00f6rst n\u00e4r vi betraktar gemenskaper \u00f6ver sladdergr\u00e4nsen, den p\u00e5 150 personer. Redan p\u00e5 1000-mannaniv\u00e5n \u00e4r skillnaderna h\u00e4pnadsv\u00e4ckande: vi kan samarbeta, organisera, skapa m\u00f6nster. <\/em>Varf\u00f6r det? Jo, just eftersom vi kan skapa gemensamma myter och tro p\u00e5 dem.<\/p>\n De som idag hyllar sten\u00e5lderskosten som den \u201dnaturliga\u201d missar po\u00e4ngen i att \u00e4nda sedan den kognitiva revolutionen, dvs f\u00f6r 70\u00a0000 \u00e5r sedan, har det inte funnits ett naturligt<\/em> levnadss\u00e4tt f\u00f6r sapiens, bara ett kulturellt<\/em>.<\/p>\n En genomsnittlig j\u00e4gare-samlare hade en bredare, djupare och mer varierad kunskap om sin n\u00e4rmaste omgivning \u00e4n de flesta m\u00e4nniskor i dag. (Eget till\u00e4gg: det g\u00e4ller ocks\u00e5 om du j\u00e4mf\u00f6r oss med m\u00e4nniskor f\u00f6r 100 \u00e5r sedan. Vi har satt en specialiserad teknik mellan oss och naturen. D\u00e4rf\u00f6r \u201dbeh\u00f6ver\u201d vi inte f\u00f6rst\u00e5 naturen i samma utstr\u00e4ckning l\u00e4ngre, och tekniken finns d\u00e4r i sitt slutna skal eller i sina moln, obegriplig f\u00f6r flertalet. Var f\u00f6r sig kan vi allts\u00e5 betydligt mindre <\/em>om n\u00e4rmilj\u00f6n nu. Men tillsammans <\/em>kan vi mycket mer. Om allt.)<\/p>\n Sapiens utrotade h\u00e4lften av jordens stora djur innan hon uppfann hjulet, skriften och j\u00e4rnverktyg.<\/p>\n N\u00e4r jordbruksrevolutionen kom, var m\u00e4nniskan tvungen att bos\u00e4tta sig <\/em>hos exempelvis vetet. Det var allts\u00e5 s\u00e4den som domesticerade m\u00e4nniskan, inte m\u00e4nniskan som domesticerade vetet.<\/p>\n G\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng har m\u00e4nniskan lurat sig sj\u00e4lv. Varf\u00f6r b\u00f6rjade hon bereda marken i st\u00e4llet f\u00f6r att bara s\u00e5 p\u00e5 ytan? Jo, f\u00f6r att det d\u00e4rmed skulle bli st\u00f6rre avkastning och barnen skulle f\u00e5 det b\u00e4ttre. S\u00e5 l\u00e5ngt var det r\u00e4tt. Men d\u00e5 skaffade man i geng\u00e4ld fler barn. Vilka \u00e5t mer gr\u00f6t och mindre modersmj\u00f6lk och fick ett s\u00e4mre immunf\u00f6rsvar. De permanenta bost\u00e4derna blev smitth\u00e4rdar just genom att de var permanenta. Och de rika sk\u00f6rdarna gjorde att magasinen fylldes och faran f\u00f6r tjuvar \u00f6kade varf\u00f6r \u00a0man m\u00e5ste resa murar och g\u00e5 vakt. Harari kallar detta f\u00f6r lyxf\u00e4llan<\/em>. Dess h\u00e4rjningar \u00e4r \u00f6vertydliga, inte minst idag, n\u00e4r m\u00e4nniskor stressar livet ur sig utan att uppt\u00e4cka hur bra de redan har det. Dock: det finns ingen v\u00e4g tillbaka. Lyxartiklar g\u00f6r sig n\u00f6dv\u00e4ndiga genom att generera nya skyldigheter.<\/p>\n M\u00e4nniskans evolution\u00e4ra utveckling har g\u00e5tt i snigelfart allt medan hennes f\u00f6rest\u00e4llningsf\u00f6rm\u00e5ga snabbt skapat samarbeten i en skala som ingen kunnat f\u00f6rest\u00e4lla sig. Ta t ex id\u00e9n om alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde. Ocks\u00e5 den \u00e4r en myt. <\/em>I vilken mening \u00e4r alla m\u00e4nniskor lika? Finns det \u00f6verhuvudtaget en objektiv verklighet utanf\u00f6r den m\u00e4nskliga f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rlden enligt vilken vi verkligen \u00e4r lika? Nej.<\/p>\n F\u00f6r att trygga en uppdiktad ordning, t ex demokratin, kr\u00e4vs kontinuerliga anstr\u00e4ngningar. Repressiva som exempelvis milit\u00e4r, polis, domstolar och f\u00e4ngelser, uppmuntrande och utvecklande som exempelvis skola, sammankomster, civilsamh\u00e4lle, kultur, \u2026<\/p>\n V\u00e5r uppdiktade ordning \u00e4r inb\u00e4ddad i den materiella verkligheten (om detta kan jag ber\u00e4tta hur mycket som helst utifr\u00e5n exempelvis distribuerad kognition). Denna uppdiktade ordning formar v\u00e5ra beg\u00e4r (jfr suget efter en ny iPhone). Den uppdiktade ordningen \u00e4r intersubjektiv: den finns inte bara i ditt huvud utan i hela n\u00e4tverkets. M\u00e5nga av historiens viktigaste drivkrafter \u00e4r f\u00f6rresten intersubjektiva: lagar, pengar, gudar, nationer, \u2026<\/p>\n Skriftens st\u00f6rsta betydelse f\u00f6r den m\u00e4nskliga historien \u00e4r att den undan f\u00f6r undan \u00e4ndrat m\u00e4nniskors s\u00e4tt att t\u00e4nka och se p\u00e5 v\u00e4rlden. Min fr\u00e5ga: <\/em>hur f\u00f6r\u00e4ndras v\u00e5rt s\u00e4tt att t\u00e4nka och se p\u00e5 v\u00e4rlden av att nu skriftspr\u00e5ket \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att relativt sett minska\/\u00e4ndra sin betydelse till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r korthuggna meddelanden och eller tal?<\/p>\n Ingenting i det biologiska arvet predestinerade m\u00e4nniskan att organisera sig i stor skala. Varf\u00f6r skedde det d\u00e5? Jo, f\u00f6r att m\u00e4nniskor skapade uppdiktade ordningar och skriftsystem, vilka i sin tur m\u00f6jliggjorde storskaligheten och fyllde ut luckan i det biologiska arvet.<\/p>\n Sedan franska revolutionen har m\u00e4nniskor \u00f6ver hela v\u00e4rlden uppfattat sin r\u00e4tt till b\u00e5de frihet<\/em> och j\u00e4mlikhet<\/em>. Men j\u00e4mlikhet kan bara uppn\u00e5s genom att inkr\u00e4kta p\u00e5 de v\u00e4lbesuttnas frihet, dvs hela den politiska historien sedan 1789 \u00e4r en enda serie f\u00f6rs\u00f6k att d\u00f6lja eller \u00e5tminstone f\u00f6rsona m\u00e4nniskor med denna mots\u00e4gelse.<\/p>\n Inget socialt djur t\u00e4nker n\u00e5gonsin p\u00e5 hela artens intressen. Det \u00e4r vi <\/em>och de, somebodies <\/em>och anybodies.<\/em><\/p>\n Sedan \u00e5r 1500 har folkm\u00e4ngden p\u00e5 jorden 14-faldigats, produktionen 240-faldigats och kaloriintaget 115-faldigats.<\/p>\n Kineser och perser saknade vid 1900-talets b\u00f6rjan inte tekniska uppfinningar som exempelvis \u00e5ngmaskinen men v\u00e4l de v\u00e4rden, myter, r\u00e4ttsv\u00e4senden och sociopolitiska strukturer som sedan \u00e5rhundraden hade utvecklats i v\u00e4stv\u00e4rlden.<\/p>\n Hela det kapitalistiska systemet bygger p\u00e5 m\u00e4nniskans f\u00f6rest\u00e4llningsf\u00f6rm\u00e5ga. F\u00f6rv\u00e4ntningsekonomin g\u00f6r detta in absurdum: den g\u00f6r framtidstron viktigare \u00e4n nuet. Snacka om f\u00f6rverkligad framstegstanke!<\/p>\n Att bara tro p\u00e5 marknaden \u00e4r minst lika naivt som att tro p\u00e5 tomten. Det \u00e4r det politiska systemets uppgift att skapa f\u00f6rtroende, motverka svindel och reglera marknaden.<\/p>\n Varningar f\u00f6r energikriser kan och b\u00f6r s\u00e4ttas i perspektiv. S\u00e5 l\u00e4nge vi var tvungna att h\u00e4mta v\u00e5ra energi enbart ur den omgivande gr\u00f6na energireservoaren, hade vi tillg\u00e5ng till 3\u00a0000 x 1018<\/sup> Joule per \u00e5r. Men den totala energin som n\u00e5r jorden fr\u00e5n solen utg\u00f6r 3\u00a0766\u00a0800 x1018<\/sup> Joule per \u00e5r, dvs det enda vi beh\u00f6ver uppfinna \u00e4r egentligen b\u00e4ttre energiv\u00e4xlare. Och det g\u00f6r vi hela tiden, dagens solceller \u00e4r ett bra exempel.<\/p>\n \u00d6verlag b\u00f6rjar m\u00e4nniskosl\u00e4ktet \u00f6vertr\u00e4da biologiska begr\u00e4nsningar och det naturliga urvalet samt ers\u00e4tta dessa med den intelligenta designens lagar<\/em> via biologisk ingenj\u00f6rskonst och\/eller <\/em>cyborger (kombinationer av organiska och ickeorganiska delar) och\/eller <\/em>helt ickeorganiska liv.<\/p>\n Den amerikanska v\u00e4rlden spenderar \u00e5rligen mer pengar p\u00e5 bantningskurer \u00e4n vad som hade beh\u00f6vts f\u00f6r att livn\u00e4ra alla sv\u00e4ltande m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden.<\/p>\n Konsumismen: det h\u00f6gsta budet f\u00f6r de rika \u00e4r \u201dInvestera!\u201d, det h\u00f6gsta budet f\u00f6r resten av oss \u00e4r \u201dK\u00f6p!\u201d<\/p>\n Den p\u00e5g\u00e5ende artutrotningen har m\u00e5nga sidor. R\u00e5ttor och kackerlackor har str\u00e5lande tider \u2026<\/p>\n V\u00e5r tid hyllar precisionen och enhetligheten. Men enformigheten har faktiskt ingen best\u00e4llare <\/em>\u2013 vi kan anpassa oss till den men vi blir inte lyckligare av den. Och den fixa arbetstiden har bl a svagheten att man inte alltid hinner fullf\u00f6lja en arbetsuppgift \u2013 vilket g\u00f6r att man missar en av de viktigaste delarna av arbetets gl\u00e4dje: att g\u00f6ra f\u00e4rdigt.<\/p>\n En genomsnittlig m\u00e4nniska tittar p\u00e5 klockan dussinvis g\u00e5nger om dagen. V\u00e4ckarklockan ringer 07.00, mikron beh\u00f6ver 50 s f\u00f6r att tina frukostbullen, vi borstar t\u00e4nderna tills eltandborsten piper, 7.40 g\u00e5r t\u00e5get, vi springer p\u00e5 l\u00f6pbandet en halvtimme, s\u00e4tter oss vid TVn 20.00 f\u00f6r att se favoritprogrammet som avbryts av reklam vid f\u00f6rutbest\u00e4mda tidpunkter till en kostnad av 10\u00a0000 kronor per sekund. Och vr\u00e4ker till sist ur oss all v\u00e5r \u00e5ngest till terapeuten under en terapitimme p\u00e5 50 minuter.<\/p>\n Det har aldrig i v\u00e4rldshistorien f\u00f6rekommit s\u00e5 lite <\/em>krig och v\u00e5ld som nu. De f\u00e5 krig som fortfarande utk\u00e4mpas handlar framf\u00f6r allt om platser med materiella fyndigheter (oljefyndigheter, vatten, etc).<\/p>\n Rikedom utifr\u00e5n det immateriella, det idag garanterat mest lukrativa, kan inte er\u00f6vras med v\u00e5ld.<\/p>\n St\u00f6rsta faran vid sidan om trafiken \u00e4r nu sj\u00e4lvmorden.<\/p>\n Boken har sp\u00e4nnande framtidsinriktade avslutningsdelar om hur man kan t\u00e4nka sig att eventuellt direktkoppla sin hj\u00e4rna till datorn eller varf\u00f6r inte till en annan m\u00e4nniskas hj\u00e4rna. Vad kan t\u00e4nkas h\u00e4nda med f\u00f6rest\u00e4llningarna om jaget om medvetandet blir kollektivt?<\/p>\n \u00c4r vi kanske framme vid en singularitet i utvecklingen? Big Bang utgjorde en s\u00e5dan: det \u00e4r meningsl\u00f6st att fr\u00e5ga vad som fanns f\u00f6re den. I en framtida v\u00e4rld kan s\u00e5dana begrepp som jag, du, m\u00e4n, kvinnor, k\u00e4rlek, hat<\/em> vara irrelevanta och meningsl\u00f6sa. H\u00e4r och nu, p\u00e5 denna sidan om singulariteten, har vi ingen aning om vilka begrepp som d\u00e5 kommer att vara relevanta och meningsfulla.<\/p>\n Valters fr\u00e5ga<\/strong><\/p>\n NU <\/em>\u00e4r jag framme vid Valters fr\u00e5ga om eventuella analogier mellan Hararis och Berggren\/Tr\u00e4g\u00e5rdhs bok.<\/p>\n Svaga individer <\/em>som beh\u00f6vde starka familjer och lokalsamh\u00e4llen<\/em> och hade en svag stat och marknad<\/em>.<\/p>\n Men p\u00e5 bara 250 \u00e5r har detta f\u00f6r\u00e4ndrats: Staten och marknaden gav m\u00e4nniskorna ett erbjudande som de inte kunde s\u00e4ga nej till: \u201dBli en individ!\u201d Resultatet har blivit att vi nu \u00e4r<\/p>\n Starka individer <\/em>som lever i svaga familjer och lokalsamh\u00e4llen <\/em>och har en stark stat och marknad.<\/em><\/p>\n Har d\u00e5 1) och 2) n\u00e5got med varandra att g\u00f6ra? Ja, kanske. Man skulle kunna tolka resultaten i 2) som att det socialdemokratiska Sverige, det som riktat in sig p\u00e5 gemenskap och v\u00e4lf\u00e4rd-f\u00f6r-alla, numera paradoxalt nog \u00e4r det som hittills hunnit l\u00e4ngst i riktning mot valspr\u00e5ket \u201dJag \u2013 en individ!\u201d. L\u00e4ngre \u00e4n USA, l\u00e4ngre \u00e4n Tyskland.<\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Hej igen! Se nedan om \u00e4nnu en bok som kan berika t\u00e4nkandet. Allt gott Bodil Om Yuval Noah Harari: ”Sapiens \u2013 En kort historik \u00f6ver m\u00e4nskligheten” Tankar efter l\u00e4sning augusti-september 2018, Bodil J\u00f6nsson 180910 \u00a0 En bakgrund Boken kom redan …<\/p>\n\n
\n
\n