Anywheres<\/em>\u00a0. Och genom att till\u00e4mpa kategoriseringar p\u00e5 svenska f\u00f6rh\u00e5llanden lyckas hon begripligg\u00f6ra mycket av den vilsenhet som svenska medborgarna f\u00e5tt i f\u00f6rh\u00e5llande till de politiska partiernas glidningar.\u00a0 J\u00e4ttebra gjort!<\/p>\nHennes artikel var faktiskt s\u00e5 bra att jag fick lust att komplettera den med n\u00e5gra till\u00e4ggsproblematiseringar av det speciella kontra det generella. Medan Katarina Barrling allts\u00e5 tar upp 1) det geografiska<\/em>, vill jag komplettera med 2) det personliga<\/em> och 3) det tidsm\u00e4ssiga<\/em> (surprise, surprise \u2026). De olika rastren, d\u00e4rmed tre till antal, har visserligen ber\u00f6ringspunkter men de \u00e4r inte identiska. S\u00e5 vem vet: kanske kan man f\u00e5 fram \u00e4nnu tydligare m\u00f6nster och d\u00e4rmed en \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r samtidskonflikterna om man applicerar alla tre?<\/p>\n\n- Om m\u00e4nniskosyn: Somebodies kontra Anybodies<\/em><\/li>\n<\/ol>\n
Alla m\u00e4nniskor b\u00f6rjar sina liv med djupg\u00e5ende band till ett f\u00e5tal personer. Sm\u00e5 barn g\u00f6r tidigt en skarp \u00e5tskillnad mellan de Somebodies <\/em>som de vaknar med, somnar med, f\u00e5r mat av, l\u00e4r sig k\u00e4nna igen, \u00e4r trygga med och har det bra hos och alla dessa annorlunda\u00a0Anybodies <\/em>som bara dyker upp. Efterhand v\u00e4njer barnen sig vid allt st\u00f6rre kretsar och vill ocks\u00e5 sj\u00e4lv vara en del av dessa. Men hela tiden uppkommer det speciella k\u00e4rleks- och v\u00e4nrelationer. Vissa m\u00e4nniskor, Somebodies,<\/em> har en helt annan betydelse \u00e4n \u201dalla andra\u201d, alla Anybodies<\/em>. Historien visar entydigt att det \u00e4r s\u00e5 de flesta av oss vill ha det. Jag f\u00e5r lust att travestera \u201dG\u00e4rna medalj men f\u00f6rst en rej\u00e4l pension\u201d med att skriva \u201dG\u00e4rna Anybodies<\/em> men f\u00f6rst mina Somebodies<\/em>\u201d. Och det \u00e4r inget konstigt med det. F\u00f6rresten \u00e4r det kanske just d\u00e4rf\u00f6r som vi s\u00e5 s\u00e4llan reflekterar \u00f6ver Somebodies\u2019 <\/em>s\u00e4rst\u00e4llning i f\u00f6rh\u00e5llande till Anybodies’. <\/em>En\u00a0av de absolut b\u00e4sta beskrivningar jag vet av denna finns i \u201dSagan om den lille prinsen\u201d: r\u00e4vens m\u00e4sterliga ber\u00e4ttelse om varf\u00f6r den fula, vresiga och taggiga rosen d\u00e4r hemma kunde vara prinsen s\u00e5 mycket k\u00e4rare \u00e4n alla dessa andra mycket vackrare, v\u00e4nligare och mindre taggiga.<\/p>\nAlla samh\u00e4llen\/ m\u00e4nniskogemenskaper med rimlig h\u00e5llbarhet har f\u00f6rs\u00f6kt hitta fungerande f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt mellan det s k lilla livet, dvs det som fr\u00e4mst inneh\u00e5ller Somebodies<\/em>, och det stora samh\u00e4lleliga baserat p\u00e5 Anybodies<\/em>. L\u00e4ttast har det varit om det funnits konkreta relationsband mellan det lilla och den n\u00e4rmast st\u00f6rre gemenskapen \u2013 om man exempelvis tillh\u00f6rt samma stam eller religion eller kultur. Sv\u00e5rast blir det om gemenskapen ovanf\u00f6r det lilla ska innefatta allt m\u00e4nskligt.<\/p>\nTeoretiskt och intellektuellt kan vi g\u00e4rna vilja varandra v\u00e4l \u2013 men n\u00e4r vi i praktiken inkr\u00e4ktar p\u00e5 varandras f\u00f6ruts\u00e4ttningar blommar mots\u00e4ttningar upp bara alltf\u00f6r l\u00e4tt. S\u00e4rskilt om vi inte tydliggjort f\u00f6r oss sj\u00e4lva och varandra att Somebodies<\/em> och Anybodies<\/em> beh\u00f6ver varandra och \u00e4r varandras komplement snarare \u00e4n varandras konkurrenter.<\/p>\nSverige \u00e4r speciellt genom att v\u00e5rt samh\u00e4lle bygger p\u00e5 starka relationer mellan starka individer och en likaledes stark stat. Ja, h\u00e4r r\u00e5der faktiskt ett skarpt \u00e5tagande mellan dessa b\u00e5da parter: individen tar p\u00e5 sig att sk\u00f6ta sitt i f\u00f6rh\u00e5llande till staten mot att staten ska st\u00e5 f\u00f6r utbildning, infrastruktur, social trygghet, v\u00e5rd och omsorg, kultur, s\u00e4kerhet och f\u00f6rsvar. I det \u00e5tagandet \u00e4r familjen\/de n\u00e4rst\u00e5ende, ”Somebodies” om du s\u00e5 vill, n\u00e4stan osynliggjorda. Henrik Berggren och Lars Tr\u00e4g\u00e5rdh st\u00e4ller i boken \u201d\u00c4r svensken m\u00e4nniska?\u201d detta mot exempelvis USA:s v\u00e4rnande om banden individ-familj<\/em> (med en stat som helst ska vara s\u00e5 om\u00e4rkbar som m\u00f6jligt) och Tysklands prioritering av familj-stat<\/em>-relationen. Troligen, t\u00e4nker jag, g\u00f6r detta att de nytillkomna sp\u00e4nningarna\u00a0 mellan dem som fr\u00e4mst t\u00e4nker p\u00e5\u00a0\u00a0Somebodies <\/em>och dem som fr\u00e4mst \u00e4r generellt\u00a0Anybodies –<\/em>inriktade blir annorlunda i Sverige \u00e4n annorst\u00e4des. Ja, allt annat vore faktiskt orimligt.<\/p>\nMen \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge har dessa skillnader inte m\u00e4rkts \u2013 tonen har varit f\u00f6r h\u00e5rd och\u00a0 i debattformens planskilda korsningar skapas fr\u00e4mst invektiv och f\u00f6rdjupad of\u00f6rst\u00e5else, massmedialt och i den levda vardagen. Fokus har legat p\u00e5 instrumentella utanverk av typ: Vilket antal migranter \u00e4r \u201dlagom\u201d?, Hur ska f\u00f6rdelning ske inom EU och mellan svenska kommuner? Ska tiggeri f\u00f6rbjudas? Hur ska man \u201dskapa\u201d arbets\u201dtillf\u00e4llen\u201d och bost\u00e4der, vilka krav p\u00e5 spr\u00e5kkunskaper ska st\u00e4llas, vilka f\u00f6r\u00e4ndringar kr\u00e4vs i lagstiftningar och gr\u00e4nskontroller, hur p\u00e5verkas svensk ekonomi? … Fr\u00e5gor som \u00e4r nog s\u00e5 viktiga men som var f\u00f6r sig inte leder s\u00e5 mycket l\u00e4ngre, om den upplevda olusten handlar om n\u00e5got annat.<\/p>\n
F\u00f6r mots\u00e4ttningarna ligger egentligen inte d\u00e4r. Katarina Barrling pekar p\u00e5 hur politiken missat skillnaden mellan Somewheres<\/em> och Anywheres<\/em> och hur detta ligger bakom bland annat Brexit och Sverigedemokratsframg\u00e5ngar. Sj\u00e4lv vill jag trycka p\u00e5 att det samma (fast mycket starkare) g\u00e4ller f\u00f6r Somebodies<\/em> kontra Anybodies<\/em>. M\u00e4nniskor beh\u00f6ver inte vara vare sig rasister eller fr\u00e4mlingsfientliga n\u00e4r de prioriterar Somebodies<\/em>. Det stora flertalet skulle nog allra helst vilja f\u00e5 problematisera sin folkliga klokskap i samtal om hur Somebody-<\/em>synen faktiskt\u00a0\u00a0<\/em>kan kombineras med en Anybody-<\/em>syn. <\/em>N\u00e4r exempelvis Kennedy gjorde ett s\u00e5dant avtryck genom sitt \u201dIch bin ein Berliner\u201d <\/em>gjorde han det just genom alla visste att han hade sina Somebodies<\/em> i andra kretsar men \u00e4nd\u00e5 kunde k\u00e4nna starkt f\u00f6r de Anybodies<\/em>\u00a0han m\u00f6tte i Berlin.<\/p>\nKlarar man att i stunden fullt ut st\u00e5 f\u00f6r ett b\u00e5de-och, \u00e4r det just d\u00e5 oproblematiskt var man befinner sig i sin prioritering mellan Somebodies<\/em>\u00a0och Anybodies<\/em>. Om inte, vill man f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r man prioriterar som man g\u00f6r och varf\u00f6r detta inte \u00e4r hugget i sten utan kan \u00e4ndras med tidsandan.<\/p>\n <\/p>\n
\n- Om tidssyn: de L\u00e5ngtidspr\u00e4glade kontra de som tror de \u00e4r Whenevers<\/em><\/li>\n<\/ol>\n
I v\u00e5r tid har det longitudinella l\u00e4nge f\u00e5tt stryka p\u00e5 foten till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r i-stunden-t\u00e4nkande och i-stunden-j\u00e4mf\u00f6rande. Vi missar d\u00e4rmed l\u00e4tt den osynliga st\u00f6veln i utvecklingen, den som g\u00e5r fram \u00f6ver det onda och det goda men hela tiden l\u00e4mnar kvar det med \u00f6verlevnadsf\u00f6rm\u00e5ga. Dagens v\u00e4lf\u00e4rdsteknologi, t ex, utg\u00f6r en del av det. V\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4ders slit och p\u00e5hittighet har gett oss den. Sj\u00e4lva p\u00e5verkar vi framtiden genom v\u00e5ra politiska, teknologiska, milj\u00f6m\u00e4ssiga och filosofiska insatser. Men det egentliga nuet p\u00e5verkar vi inte \u2013 det \u00e4r ju redan \u00f6ver. I varje \u00f6gonblick finns vi i en unik mellanposition, kan dra nytta av det f\u00f6rflutna och arbeta p\u00e5 f\u00f6r framtiden.<\/p>\n
N\u00e4r vi nu genom en omfattande migration m\u00f6ter m\u00e5nga m\u00e4nniskor fr\u00e5n andra kulturer, sker det en skarp kollision mellan s\u00e5dana mellanpositioner i tid. Det handlar inte om m\u00f6ten mellan Whenevers\/ Any-timers\/ N\u00e4rsomhelst:are. <\/em>Det som sker \u00e4r m\u00f6ten mellan s\u00e5dana L\u00e5ngtidspr\u00e4glade varelser<\/em>\u00a0som vi faktiskt \u00e4r. Och det handlar inte bara om det l\u00e4ttr\u00f6rligt individuella. En individs utveckling g\u00e5r att beskriva i 1-\u00e5rs-steg, men tar man h\u00e4nsyn till hen ocks\u00e5 b\u00e4rare av familjetraditioner tillkommer en tidsskala med 10-\u00e5rs-steg, f\u00f6r nationstraditionerna \u00e4r det 100-\u00e5rs-steg som g\u00e4ller och f\u00f6r kulturerna en 1000-\u00e5rs-gradering. Att migrationens NU-kollisioner skapar s\u00e5dana sv\u00e5righeter med det ”svenska” har allts\u00e5 m\u00e5nga bottnar.<\/p>\nCoda<\/em><\/p>\nDen materiella m\u00e4nniskan \u00e4r en h\u00f6gst lokal f\u00f6reteelse. Vi andas bara den luft som finns n\u00e4rmast oss. Din kropp och din hud finns just d\u00e4r du \u00e4r<\/em>. Tele-tekniken g\u00f6r visserligen att vi kan se och h\u00f6ra ocks\u00e5 det som utspelas annorst\u00e4des och med vilken tidsf\u00f6rdr\u00f6jning vi vill. Vi kan samt\u00e4nka och samtala och samutvecklas med m\u00e4nniskor p\u00e5 andra sidan jordklotet och vi reser som aldrig f\u00f6rr. Allt detta g\u00f6r v\u00e5r lokala begr\u00e4nsning mindre m\u00e4rkbar, och anywheres <\/em>knaprar undan f\u00f6r undan in p\u00e5 somewheres. <\/em>Givetvis sker det snabbare f\u00f6r globetrotters \u00e4n f\u00f6r stugsittare. Hur det i n\u00e4rzon ska g\u00e5 med de sp\u00e4nningar som detta f\u00f6rorsakar \u00e4r oklart \u2013 leder de exempelvis till ett mer uppsplittrat eller mer integrerat EU? Svaret tror jag fr\u00e4mst beror p\u00e5 hur man hanterar somebodies <\/em>kontra anybodies.<\/em><\/p>\nMedan utvecklingen kan komma att visa att det \u00e4r helt OK, ja, frig\u00f6rande f\u00f6r det stora flertalet att l\u00e5ta Anywheres <\/em>v\u00e4xa till sig\u00a0\u00a0<\/em>p\u00e5 bekostnad av\u00a0Somewheres, <\/em>kommer det samma inte att ske med Anybodies <\/em>kontra Somebodies. <\/em>Om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna och det m\u00e4nskliga-i-st\u00f6rsta-allm\u00e4nhet, Anybodies,<\/em>\u00a0allts\u00e5, till\u00e5ts ta \u00f6ver p\u00e5 Somebodies,\u00a0<\/em>det m\u00e4nskliga-i-n\u00e4ra-relationer, bekostnad skulle ju b\u00e5de individen och samh\u00e4llet bli f\u00f6rlorare.<\/p>\nJust d\u00e4r tror jag att ett samtal kan ta sin b\u00f6rjan. S\u00e4rskilt om vi g\u00f6r rent hus med f\u00f6rest\u00e4llningen att n\u00e5gon av oss kan vara en Whenever<\/em> – en s\u00e5dan m\u00e4nniska finns inte \u00f6verhuvudtaget. I vartenda m\u00f6te \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r den enas l\u00e5ngtidspr\u00e4gling som korsas med den andras. Enda chansen att det blir konstruktivt \u00e4r att b\u00e5da parter m\u00e5ste sikta fram\u00e5t och vara s\u00e5 varsamma med varandra som man f\u00f6rm\u00e5r.<\/p>\nAllt gott och f\u00f6rl\u00e5t att det blev l\u00e5ngt!<\/p>\n
Bodil<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Hej, I senaste numret av den nya tidskriften Kvartal finns en intressant ess\u00e4 av Katarina Barrling. L\u00e4s den g\u00e4rna! Hon n\u00f6jer sig inte med att bara mejsla ut linjer\/tankeg\u00e5ngar, hon illustrerar dem ocks\u00e5 med s\u00e5 bra exempel att man blir …<\/p>\n
116. Somebodies kontra Anybodies<\/span> L\u00e4s mer »<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1656","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1656","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1656"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1656\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1659,"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1656\/revisions\/1659"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1656"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1656"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1656"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}