Hej,<\/p>\n
Tack, Hel\u00e9n, f\u00f6r att du nyss i en kommentar skrev det \u00e4kta livgivande: ”Jag har sj\u00e4lv aldrig k\u00e4nt mig hemma i n\u00e5got parti och ville nu halv\u00e4gs genom livet utforska detta, s\u00e5 jag var med i ett partiobundet politiskt diskussionsforum p\u00e5 n\u00e4tet. Det var mycket intressant m\u00e5nga s\u00e4tt. En sak som slog mig var att det s\u00e4llan f\u00f6rekom diskussioner kring nya innovativa l\u00f6sningar p\u00e5 gamla problem utan det blev mest debatt om h\u00f6ger eller v\u00e4nster, liberal eller konservativ, r\u00e4tt eller fel. Som att det viktigaste var att analysera vad m\u00e4nniskor skrev s\u00e5 att man kunde s\u00e4tta in dem i ett politiskt fack. En lite tr\u00e5kig uppt\u00e4ckt, men kanske djupt m\u00e4nskligt? Ett behov hos m\u00e4nniskan att sortera och gruppera f\u00f6r att g\u00f6ra komplexa saker begripliga och hanterbara? Kanske att Tio tankar om arbete utmanar oss i detta p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt, att sorteringen och grupperingen gjorts p\u00e5 ett s\u00e4tt som vi inte \u00e4r vana vid?”<\/p>\n
Absolut \u00e4r det s\u00e5. Djupt m\u00e4nskliga drivkrafter \u00e4r inblandade: vi \u00e4r helt enkelt s\u00e5 gjorda att vi vill kunna sortera<\/em> och vi vill ha ledare<\/em>.\u00a0Det forts\u00e4tter vi envetet med, ocks\u00e5 n\u00e4r vi inte f\u00e5r det att st\u00e4mma: n\u00e4r de gamla kategorierna inte l\u00e4ngre \u00e4r relevanta, var \u00e4r d\u00e5 de nya? Och n\u00e4r de gamla ledarfunktionerna inte l\u00e4ngre st\u00e4mmer med det som samtiden och framtiden beh\u00f6ver, hur hittar vi d\u00e5 de nya?<\/p>\n Ett praktexempel p\u00e5 detta finns i de extremt polariserade mots\u00e4ttningarna om invandring. 1. Principiellt vill vi alla st\u00e5 upp f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. H\u00e4vda alla m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde. L\u00e5t g\u00e4rna det st\u00e5 som en ledstj\u00e4rna. Men missa inte att det samtidigt finns 2. en ambition att\u00a0v\u00e4rna de v\u00e4rden som finns uppbyggda och inbyggda i v\u00e5ra hem, v\u00e5r kultur och v\u00e5ra institutioner (skolor, sjukv\u00e5rd, r\u00e4ttssystem), ja, i hela v\u00e5rt s\u00e4tt att t\u00e4nka och vara. Det var inga st\u00f6rre problem att h\u00e4vda b\u00e5de 1. och 2. s\u00e5 l\u00e4nge som flyktingstr\u00f6mmarna var begr\u00e4nsade. Visst visste vi (om vi t\u00e4nkte efter) att exempelvis alla barn v\u00e4rlden \u00f6ver var ”lika” viktiga – men att vi \u00e4nd\u00e5 s\u00e5g v\u00e5ra egna barn (f\u00f6r att inte tala om v\u00e5ra egna barnbarn) som viktigare \u00e4n alla andra barn p\u00e5 jorden. Den k\u00e4nslan \u00e4r djupt m\u00e4nsklig och beskrivs tycker jag allra b\u00e4st i ”Lille Prinsen”, n\u00e4r r\u00e4ven undervisar prinsen om varf\u00f6r hans gamla fula taggiga ros var s\u00e5 mycket viktigare f\u00f6r honom \u00e4n alla dessa andra mycket vackrare rosor. Det handlade ju om det longitudinella, det som fanns inbyggt i honom sj\u00e4lv av samspelet med den gamla fula och besv\u00e4rliga.<\/p>\n I dagens politiska samtal har jag inte kunnat hitta n\u00e5got eller n\u00e5gon som tar sin utg\u00e5ngspunkt i\u00a0att det vi m\u00f6ter nu \u00e4r en rak kollision i n\u00e4rzon och n\u00e4rtid<\/em> mellan ”1” och ”2”. Man kommer alldeles fel om man h\u00e4vdar ”1” in absurdum. Innerst inne vet vi ju att s\u00e5 kan det inte vara. Men man kommer ocks\u00e5 alldeles fel om ”2” ges allenar\u00e5dande suver\u00e4nitet. Ocks\u00e5 h\u00e4r g\u00e4ller att ”Innerst inne vet vi ju att s\u00e5 kan det inte vara.” Att \u00f6va sig p\u00e5 samvarierande glidande skalor b\u00e5de vad g\u00e4ller ”1” och ”2” och att hitta r\u00e4tt samtalston f\u00f6r att hj\u00e4lpa varandra i detta \u00e4r inte l\u00e4tt. S\u00e5 klart att den enes omedelbara j\u00e4mviktsl\u00e4ge p\u00e5 skalorna inte \u00e4r det samma som den andres och att man m\u00e5ste ha respekt f\u00f6r varandra. H\u00e4r har vi verkligen n\u00e5got att jobba med, b\u00e5de inuti oss sj\u00e4lva och i det \u00f6msesidiga samtalet. Ja, h\u00e4r skulle det beh\u00f6vas m\u00e5nga ”Aristoteles” med f\u00f6rm\u00e5ga till kvalificerat ink\u00e4nnande lyssnande och dito \u00e5terkoppling som kunde hj\u00e4lpa oss till att f\u00f6rst\u00e5 b\u00e5de hur vi sj\u00e4lva t\u00e4nker och hur andra t\u00e4nker. En\u00a0inte alltf\u00f6r vild gissning s\u00e4ger att den f\u00f6rb\u00e4ttrade sj\u00e4lvinsikten tillsammans\u00a0<\/em>med den f\u00f6rb\u00e4ttrade ”andra”-insikten skulle g\u00f6ra stor nytta och berika alla.<\/p>\n J\u00e4mf\u00f6rt med kollisionen mellan ”1” och ”2” \u00e4r det rimligen n\u00e5got l\u00e4ttare att \u00f6va sig i insikten att den ena vill och kan l\u00f6nearbeta mer \u00e4n den andra och att medborgarl\u00f6n inte beh\u00f6ver vara varken helr\u00e4tt eller helfel…<\/p>\n Allt gott<\/p>\n Bodil<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Hej, Tack, Hel\u00e9n, f\u00f6r att du nyss i en kommentar skrev det \u00e4kta livgivande: ”Jag har sj\u00e4lv aldrig k\u00e4nt mig hemma i n\u00e5got parti och ville nu halv\u00e4gs genom livet utforska detta, s\u00e5 jag var med i ett partiobundet politiskt …<\/p>\n