<\/p>\n
Hej,<\/p>\n
Jag sl\u00e5s ofta av hur begrepp som delaktighet, h\u00e4lsa och arbete ockuperats bort fr\u00e5n individen och knutits till andra niv\u00e5er. Ja, det \u00e4r som om m\u00e4nniskan inte finns, trots att det \u00e4r henne det handlar om.<\/p>\n
Delaktighet <\/em>definieras i WHO:s ICF<\/em> (International Classification of Functioning, Disability and Health) som \u201cen persons engagemang i en livssituation\u201d. \u00c4ntligen ett starkt undantag, en definition p\u00e5 en direkt<\/em> individuell niv\u00e5, v\u00e4sensskild fr\u00e5n den \u201ddelaktighet\u201d som brukar tas upp ur samh\u00e4llsperspektiv med sitt fokus p\u00e5 social inkludering, delaktighet i samh\u00e4llet och deltagande p\u00e5 arbetsplatser. Den \u00e4r sj\u00e4lvklart lovv\u00e4rd, den ocks\u00e5, men den blir l\u00e4tt abstrakt och inte s\u00e4llan f\u00f6rvillad. Exempelvis sprids f\u00f6rest\u00e4llningen att man kan kr\u00e4va <\/em>delaktighet och att n\u00e5gon kan ge <\/em>delaktighet. Men detta \u00e4r om\u00f6jligt: vad den ena kan ge den andra \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r delaktighet, sedan m\u00e5ste var och en er\u00f6vra den. Man m\u00e5ste vara minst <\/em>tv\u00e5 om en delaktighet (det h\u00f6rs ju p\u00e5 ordet). Hade man ist\u00e4llet t\u00e4nkt till utifr\u00e5n m\u00e4nniskans engagemang i det egna livet, hade den egentliga inneb\u00f6rden av delaktighet inte kunnat missas.<\/p>\n H\u00e4lsa. <\/em>H\u00e4r r\u00e5der motsvarande skillnad mellan det individuellt upplevda och de st\u00f6rre perspektiven. Individuellt: \u201dAtt vara frisk eller ha h\u00e4lsan \u00e4r ju \u00f6verhuvudtaget inte att k\u00e4nna sig p\u00e5 ett visst s\u00e4tt, utan det \u00e4r ens tillvaro, ens i-v\u00e4rlden-varo och samvaro med andra m\u00e4nniskor, att i arbete och gl\u00e4dje vara uppfylld av det egna livets uppgifter.\u201d (Hans Georg Gadamer). Jag skrev om detta redan i inl\u00e4gg 39. Folkh\u00e4lsan <\/em>\u00e4r exempelvis inte det samma som summan av alla v\u00e5ra individuella h\u00e4lsor, och h\u00e4lsoperspektiven i H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden eller f\u00f6r den delen i HSL (H\u00e4lso- och Sjukv\u00e5rdslagen) knyter inte heller an till det individuella att i gl\u00e4dje vara uppfylld av sina livsuppgifter. <\/em>Ja, man inte kan tro att det handlar om samma sak. Och det g\u00f6r det inte heller!<\/p>\n Arbete. <\/em>Min bok \u201dTio tankar om arbete\u201d kom till bland annat p\u00e5 grund av att \u201darbete\u201d visserligen utf\u00f6rs av m\u00e4nniskor och teknik i samverkan men \u00e4nd\u00e5 inte brukar synligg\u00f6rs fr\u00e5n det individuella h\u00e5llet. L\u00e5t mig exemplifiera med texten p\u00e5 n\u00e4tet om \u201dArbetets museum” i Norrk\u00f6ping. Man vill vara \u201den nyskapande m\u00f6tesplats f\u00f6r samtal om m\u00e4nniskors arbete, liv och villkor. Vi vill hellre v\u00e4cka fr\u00e5gor \u00e4n ge enkla svar. Vi vill inspirera till egna tankar, funderingar och diskussioner. Vi vill ocks\u00e5 l\u00e5ta m\u00e5nga olika r\u00f6ster komma till tals.\u201d Utm\u00e4rkt! Det skulle ju kunna vara d\u00e4r som s\u00e5dana tankeg\u00e5ngar som de i ”Tio tankar om arbete” hittade en grogrund och kunde myllra. Varf\u00f6r det inte \u00e4r s\u00e5 blir uppenbart redan fyra meningar l\u00e4ngre fram i texten. D\u00e4r st\u00e5r det n\u00e4mligen: \u201dV\u00e5ra utst\u00e4llningar, seminarier och programverksamhet utg\u00e5r fr\u00e5n ledorden arbete, genus, klass, makt, generation och etnicitet.\u201d Det riktigt k\u00e4nns hur man f\u00f6rs\u00f6kt t\u00e4nka p\u00e5 ”allt”. Men med de ledorden avl\u00e4gsnar de sig fr\u00e5n den enskildes vardagsperspektiv. D\u00e4r markerar de att de inte vill n\u00e4rma sig arbetet som en relation bland andra och som f\u00f6r individen beh\u00f6ver infogas i en n\u00e5got s\u00e5 n\u00e4r fungerande helhet.<\/p>\n Tro nu inte att ”Arbetets museum” \u00e4r ensamma om att g\u00f6ra s\u00e5. Tv\u00e4rtom! S\u00e5 g\u00f6r alla de tongivande p\u00e5 niv\u00e5erna \u00f6ver individen: samh\u00e4llet, arbetsgivare och fackf\u00f6reningar. Och d\u00e4r st\u00e5r vi utan n\u00e5got egentligt spr\u00e5k f\u00f6r arbetet-i-vardagen och vardagen-i-arbetet. T\u00e4nk om vi kunde hj\u00e4lpas \u00e5t att skapa ett s\u00e5dant, ett som \u00e4r lika tydligt som ICF:s delaktighetssyn och Gadamers h\u00e4lsosyn.<\/p>\n Allt gott<\/p>\n Bodil<\/p>\n PS. Jag gillar ”Arbetets museum”, de g\u00f6r mycket som \u00e4r bra. Men trots att vi lever i en individualiserad era, har inte heller de f\u00f6rm\u00e5tt ge perspektiv p\u00e5 arbetet i v\u00e5r tid, sett fr\u00e5n den arbetande individens h\u00e5ll. DS<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Hej, Jag sl\u00e5s ofta av hur begrepp som delaktighet, h\u00e4lsa och arbete ockuperats bort fr\u00e5n individen och knutits till andra niv\u00e5er. Ja, det \u00e4r som om m\u00e4nniskan inte finns, trots att det \u00e4r henne det handlar om. Delaktighet definieras …<\/p>\n