{"id":222,"date":"2011-09-04T10:35:52","date_gmt":"2011-09-04T09:35:52","guid":{"rendered":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/?page_id=222"},"modified":"2011-09-09T10:51:00","modified_gmt":"2011-09-09T09:51:00","slug":"8-gruppvisa-skillnader-i-aldrandet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/8-gruppvisa-skillnader-i-aldrandet","title":{"rendered":"08. Olika \u00e5ldrande i olika grupper"},"content":{"rendered":"

Det \u00e4r en stor skillnad mellan att g\u00e5 in i \u00e5lderdomen t\u00e4mligen frisk och att g\u00e5 in i den med en livsl\u00e5ng sjukdom eller funktionsneds\u00e4ttning. F\u00f6rr i v\u00e4rlden blev den senare \u00e5lderdomen ofta betydligt kortare \u00e4n den f\u00f6rra \u2013 om den ens kom till. Exempelvis dog ofta m\u00e4nniskor med traumatiska ryggm\u00e4rgsskador (bruten nacke eller rygg) ofta kort efter olyckan utifr\u00e5n bieffekter av skadan. Nu kan man klara det akuta, och nu har de en f\u00f6rv\u00e4ntad livsl\u00e4ngd som \u00e4r ungef\u00e4r som den genomsnittliga. Men hur kommer d\u00e5 deras \u00e4ldreliv att bli och vad kommer det att finnas f\u00f6r kompetens och attityder att m\u00f6ta och bem\u00f6ta kombinationen sjukdom\/funktionsneds\u00e4ttning och \u00e5ldrande? <\/em><\/p>\n

Hur kommer man att kunna ta hand om reumatikers s\u00f6nderv\u00e4rkta kroppar, n\u00e4r sjukdomen f\u00e5tt h\u00e4rja l\u00e4nge och n\u00e4r \u00e5lderns muskelsvaghet tar ut sin r\u00e4tt? Jag har m\u00f6tt m\u00e5nga fr\u00e5gor av den karakt\u00e4ren och kan bara s\u00e4ga att det \u00e4r h\u00f6gt p\u00e5 tiden att de blir bet\u00e4nkta och besvarade. Chansen atts\u00e5 sker \u00e4r rimligt stor eftersom dessa gruppers sv\u00e5righeter \u00e4r s\u00e5 synliga. Sv\u00e5rare \u00e4r det med de osynliga funktionsneds\u00e4ttningarna och jag t\u00e4nker h\u00e4r exemplifiera dem med en: Aspergers syndrom. Inte f\u00f6r att vi sedan p\u00e5 bloggen bara skall samtala om den (jag blir mycket glad om vi f\u00e5r till st\u00e5nd olika<\/em> str\u00e4ngar under varje \u201dsida\u201d) utan f\u00f6r att osynliga funktionsneds\u00e4ttningar inte har s\u00e5 l\u00e4tt att v\u00e4cka f\u00f6rst\u00e5else. \u00c4nnu sv\u00e5rare kan det bli n\u00e4r de blandas med \u00e5ldrandets effekter.<\/p>\n

Gunilla Brattberg har nyss kommit med en bok \u201dBalansg\u00e5ng p\u00e5 slak lina \u2013 om att \u00e5ldras med Autismspektrumtillst\u00e5nd\u201d, och jag v\u00e4ljer att h\u00e4r plocka ut lite av det jag skrivit i f\u00f6rordet till den boken:<\/p>\n

Att vi m\u00e4nniskor f\u00f6ds med olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar och sedan har olika m\u00f6jligheter att utvecklas i v\u00e5ra olika milj\u00f6er g\u00f6r det egentligen sj\u00e4lvklart att vi blir mer, inte mindre, olika vartefter som \u00e5ren g\u00e5r. Visserligen \u00e4r det ovanligt att \u00e4ldre m\u00e4nniskor lever ut sin s\u00e4rart lika p\u00e5tagligt som vad exempelvis ton\u00e5ringarna g\u00f6r. Men det speciella, det \u201ddifferently abled\u201d, finns d\u00e4r hela tiden under ytan och pockar p\u00e5 att b\u00e5de f\u00e5 komma till sin r\u00e4tt och bli respekterat.<\/p>\n

En g\u00e5ng efterlyste jag en \u00f6vers\u00e4ttning till amerikanskans \u201ddifferently abled\u201d som ben\u00e4mning p\u00e5 m\u00e4nniskor med olika funktionsneds\u00e4ttningar. Jag fick d\u00e5 ett f\u00f6rslag som jag aldrig gl\u00f6mt: annorlunda f\u00e4rdiglagd. <\/em>Smaka p\u00e5 det. Det \u00e4r inte precis en \u00f6vers\u00e4ttning som kan anv\u00e4ndas rakt av i olika sammanhang men kanske kan den vara bra f\u00f6r att karakterisera oss \u00e4ldre: vi \u00e4r alla p\u00e5 v\u00e4g att bli just \u201dannorlunda f\u00e4rdiglagda\u201d. \u00a0<\/p>\n

\u2026<\/p>\n

Den h\u00e4r boken handlar om m\u00e4nniskor med Aspergers syndrom. Ocks\u00e5 de blir gamla \u2013 och ibland mycket tr\u00f6tta. Vissa omr\u00e5den inom vilka en majoritet av oss klarar av att vara flexibla \u00e4r f\u00f6r dem fastl\u00e5sta och icke f\u00f6rhandlingsbara. De ber\u00f6rda kan ha k\u00e4mpat s\u00e5 f\u00f6r att hitta fram till sina livsstrategier som g\u00f6r att bieffekterna av deras funktionshinder inte blir helt f\u00f6rlamande. Men om sedan en \u00e4ldrev\u00e5rds- och omsorgslogik och dito logistik l\u00e4ngre fram blir mer styrande \u00e4n det m\u00f6dosamt sj\u00e4lvuppfunna kan hela existensen kantra. De viktigaste anpassningarna \u00e4r h\u00e4r inte s\u00e4ngar, rullstolar och f\u00f6rband utan ett funktionellt bem\u00f6tande<\/em> och en omv\u00e4rldsrespekt<\/em> f\u00f6r annorlunda m\u00e4nskliga profiler socialt, kommunikativt, rytm- och tidsm\u00e4ssigt. Liksom en respekt f\u00f6r vad som \u00e4r l\u00e4tt respektive sv\u00e5rt \u2013 f\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 olika f\u00f6r olika m\u00e4nniskor.\u00a0 \u00a0<\/p>\n

Man kan f\u00f6rbereda sin \u00e5lderdom p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt (ekonomiskt, bostadsm\u00e4ssigt, intressem\u00e4ssigt, mm). Gunilla Brattberg v\u00e4ljer ett annat s\u00e4tt: att med en bok exemplifiera och sprida kunskap om hur det kan vara att bli gammal med Aspergers syndrom. Sj\u00e4lv tror jag att bokens tankest\u00e4llare \u00e4r viktiga b\u00e5de f\u00f6r de ber\u00f6rda sj\u00e4lva, de professionella och alla oss andra runt omkring. Tidigare generationer har inte som vi haft chansen att begrunda aspergerkonsekvenser f\u00f6r den \u00a0\u00e5ldrande m\u00e4nniskan \u2013 diagnosen och diagnosticeringar kom inte i allm\u00e4nt bruk f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 1980- och 1990-talen. D\u00e5 var det inledningsvis fr\u00e4mst barn som ber\u00f6rdes, medan endast ett f\u00e5tal vuxna fick sin diagnos. <\/em><\/p>\n

De f\u00f6rsta av dem g\u00e5r nu in i pensions\u00e5ldern, och vi kommer allts\u00e5 de n\u00e4rmaste \u00e5ren att f\u00e5 vara med om ett antal f\u00f6rstag\u00e5ngsh\u00e4ndelser. Som kommer att erbjuda genuina sv\u00e5righeter och samtidigt m\u00f6jligheter till stora genombrott.<\/em><\/p>\n

Allt gott<\/p>\n

Bodil<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r en stor skillnad mellan att g\u00e5 in i \u00e5lderdomen t\u00e4mligen frisk och att g\u00e5 in i den med en livsl\u00e5ng sjukdom eller funktionsneds\u00e4ttning. F\u00f6rr i v\u00e4rlden blev den senare \u00e5lderdomen ofta betydligt kortare \u00e4n den f\u00f6rra \u2013 om …<\/p>\n

08. Olika \u00e5ldrande i olika grupper<\/span> L\u00e4s mer »<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-222","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/222","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=222"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/222\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":289,"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/222\/revisions\/289"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=222"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}