Det kan inte upprepas ofta nog \u2013 vi blir inte gamla i ett vakuum utan p\u00e5verkas hela tiden av v\u00e5r omgivning, b\u00e5de av den som fanns n\u00e4r vi v\u00e4xte upp och av den som finns n\u00e4r vi \u00e4r medel\u00e5lders och sedan h\u00e5ller p\u00e5 att bli gamla. N\u00e5gra exempel:<\/p>\n
Livsl\u00e4ngden \u2013 <\/em>den genomsnittliga levnads\u00e5ldern p\u00e5verkas av var man vuxit upp. Det finns f\u00f6delseomr\u00e5den (exempelvis Halland) d\u00e4r man blir i medeltal ett \u00e5r \u00e4ldre \u00e4n riksmedeltalet, och det finns andra hembygder d\u00e4r man kan f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00e5 en ett \u00e5r kortare livsl\u00e4ngd \u00e4n den medelsvenska.<\/p>\n F\u00f6rr och nu <\/em>\u2013 Horisont-boken handlar ju framf\u00f6r allt om hur \u00e5lderdomen f\u00f6r\u00e4ndrats bara under loppet av en <\/em>generation. Den som f\u00f6rdjupar sig i hur det var efter 50-\u00e5rs\u00e5ldern mycket l\u00e4ngre tillbaka i tiden m\u00e4rker snart hur det inte \u00e4r mycket som \u00e4r igenk\u00e4nnbart j\u00e4mf\u00f6rt med dagens \u00e5ldrande. Det \u00e4r \u00a0n\u00e4stan s\u00e5 att det \u00e4r missvisande att vi anv\u00e4nder samma ord, \u00e5ldrande och \u00e5lderdom.<\/p>\n Etnicitet och tradition <\/em>\u2013 de i den ekonomiska krisens sp\u00e5r uppflammande meningsmots\u00e4ttningarna kring somliga l\u00e4nders l\u00e5ga pensions\u00e5ldrar utg\u00f6r ett tydligt exempel p\u00e5 hur vi kan reagera p\u00e5 skillnader mellan kulturer (\u201ds\u00e5 kan det v\u00e4l inte vara?! S\u00e5 \u00e4r det ju inte hos oss!!\u201d)<\/p>\n Kanske kommer vi att f\u00f6rdjupa oss i alla dessa skillnader (och fler d\u00e4rtill) p\u00e5 bloggen, men h\u00e4r vill jag till en b\u00f6rjan fr\u00e4mst lyfta upp vilken skillnad det \u00e4r mellan att bli gammal i glesbygd och att bli gammal i staden. Dessa skillnader finns h\u00e4r <\/em>och nu, <\/em>men de lyfts n\u00e4stan aldrig fram i det riks\u00f6vergripande d\u00e4r Sverige framst\u00e4lls som ett <\/em>Sverige med en <\/em>\u00e4ldretillvaro som sedan bara varierar genom det individuella. Sj\u00e4lv tror jag att det \u00e4r viktigt att ocks\u00e5 se det gruppvisa.<\/p>\n Gammalblivandet i glesbygd respektive i t\u00e4tort I glesbygden blir man gammal f\u00f6rst n\u00e4r man inte kan klara sig sj\u00e4lv. N\u00e4r man inte kan ta hand om sig sj\u00e4lv. Kommer man d\u00e5 till bygdens \u00e4ldreboende, \u00e4r det inte ovanligt att det i personalen finns n\u00e5got av barnen eller barnbarnen till \u201dErik\u201d. Det finns allts\u00e5 hela tiden longitudinella relationer som h\u00e5ller ihop tillvarov\u00e4ven. Skulle man f\u00f6rirra sig lite f\u00f6r l\u00e5ngt bort n\u00e4r man \u00e4r ute och g\u00e5r, vet alltid de man m\u00f6ter (om man nu m\u00f6ter n\u00e5gon\u2026) vem man \u00e4r och kan hj\u00e4lpa en tillbaka.<\/p>\n Visst f\u00e5r min beskrivning drag av \u201dLandet Idyllien\u201d. Jag har faktiskt b\u00f6rjat undra \u00f6ver om kanske det afrikanska ordspr\u00e5ket om att det beh\u00f6vs en hel by f\u00f6r att fostra ett barn kan ha sin motsvarighet i att det beh\u00f6vs en hel by f\u00f6r att r\u00e4tt bem\u00f6ta en gammal m\u00e4nniska<\/em>.<\/p>\n Varf\u00f6r vill s\u00e5 m\u00e5nga flytta tillbaka n\u00e4r de blir gamla? \u00c4r det kanske s\u00e5 enkelt att det \u201dbara\u201d handlar om att \u00e5rsringarna b\u00f6rjat vandra och att de tidiga \u00e5rsringarna efter pensioneringen k\u00e4nns mer angel\u00e4gna \u00e4n yrkeslivets? I och f\u00f6r sig inte s\u00e5 underligt eftersom yrkeslivets gemenskap ofta \u00e4r borta i och med pensioneringen. F\u00f6r dem som \u00e4nd\u00e5 v\u00e4ljer att stanna kvar kan det g\u00e5 v\u00e4ldigt bra tack vare sl\u00e4kt och v\u00e4nner. Andra finner sig v\u00e4l tillr\u00e4tta genom pension\u00e4rsf\u00f6reningarnas, kyrkans, kommunens m fl m\u00e5nga olika aktiviteter. \u00c5ter andra g\u00e5r in i en djup ensamhet \u2013 man s\u00f6ker n\u00e5got annat \u00e4n h\u00e4ndelser och aktiviteter, n\u00e5got som har med n\u00e4rhet och djup att g\u00f6ra. Och som man kanske skulle haft l\u00e4ttare att hitta i glesbygdens mer tidl\u00f6sa \u00e5ldrande.<\/p>\n Givetvis finns det brytpunkter. Glesbygden begr\u00e4nsar p\u00e5 sitt s\u00e4tt genom sin gleshet, sina avst\u00e5nd, sitt relativt begr\u00e4nsade utbud, och t\u00e4torten begr\u00e4nsa p\u00e5 sitt genom t\u00e4theten, den omedelbara n\u00e4rheten, det totala \u00f6verfl\u00f6det och \u2013 framf\u00f6r allt – anonymiteten. N\u00e4r jag p\u00e5 detta s\u00e4tt summerar alla glesbygder f\u00f6r sig och alla t\u00e4torter f\u00f6r sig, b\u00f6rjar jag undra \u00f6ver verksamhetsbeskrivningar f\u00f6r \u00e4ldreomsorgen. Avspeglas dessa skillnader d\u00e4r \u2013 i svaren p\u00e5 fr\u00e5gorna varf\u00f6r, vad, hur och med vilken effekt? Hur l\u00e5ngt har SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Socialstyrelsens reflekterat \u00f6ver skillnaderna \u2013 och p\u00e5 vilka s\u00e4tt de kan hj\u00e4lpa respektive verksamheter att utvecklas?<\/p>\n Kan glesbygden rentav g\u00e5 f\u00f6re i utvecklingen av arbetslivet? Med \u201dflexibel\u201d menar jag d\u00e5 inte bara att kunna arbeta n\u00e5gra \u00e5r till, kanske p\u00e5 deltid<\/em>, utan faktiskt att f\u00e5 arbeta p\u00e5 egna s\u00e4tt. J\u00e4mf\u00f6r vad jag skriver under \u201d05. Arbete? Pensionering?\u201d. I syfte att undvika en arbetskraftsbrist kan det helt enkelt vara n\u00f6dv\u00e4ndigt att s\u00e4tta i system det som (om man inte t\u00e4nkt igenom det) kan se ut som ett gr\u00e4ddfilst\u00e4nkande. Det kan exempelvis handla om att Anna f\u00e5r m\u00f6jlighet att beh\u00e5lla sina 7 favoritpatienter\/-omsorgstagare inom hemsjukv\u00e5rden\/ hemtj\u00e4nsten och ocks\u00e5 f\u00e5r lov att utf\u00f6ra sitt arbete p\u00e5 ett tidsm\u00e4ssigt friare s\u00e4tt \u00e4n i de l\u00e5sta scheman som hon tidigare varit bunden till. Ers\u00e4ttning skulle kunna s\u00e4ttas utifr\u00e5n en till varje ber\u00f6rd person ber\u00e4knad \u201dv\u00e5rdpeng\u201d (j\u00e4mf\u00f6r den skolpeng som f\u00f6ljer varje barn), ber\u00e4knad efter hur stort v\u00e5rd- och omsorgsbehovet \u00e4r.<\/p>\n Bara man inte l\u00e5ter Stora Avundsjukan eller Stora Allfaran eller Excelarksdogmatismen r\u00e5da, kan detta bli hur bra som helst. S\u00e4rskilt om man \u00e4r uppm\u00e4rksam p\u00e5 effekterna och funderar \u00f6ver vad dessa har f\u00f6r relevans ocks\u00e5 i t\u00e4torter och ocks\u00e5 f\u00f6r unga m\u00e4nniskor. Vi m\u00e5ste ju under alla omst\u00e4ndigheter b\u00f6rja bedriva f\u00f6rs\u00f6ksverksamheter <\/em>med f\u00f6r\u00e4ndrad syn p\u00e5 b\u00e5de arbete och pensionering. Och ocks\u00e5 arbetsgivare <\/em>beh\u00f6ver b\u00f6rja \u00f6va sig \u2013 varf\u00f6r inte p\u00e5 detta (n\u00e4stan) of\u00f6rargliga winwin-koncept?<\/p>\n L\u00e5ter man bli att g\u00f6ra s\u00e5dana h\u00e4r mindre f\u00f6rs\u00f6k, forts\u00e4tter man att blunda f\u00f6r de allt tydligare tecknen p\u00e5 arbetslivets och pensioneringens behov av f\u00f6rnyat t\u00e4nkande, kan det bli som de d\u00e4r sandh\u00f6garna som jag skriver om i Horisont-boken: pl\u00f6tsligt rasar alltihop, pl\u00f6tsligt kommer lavinen \u2013 och den g\u00e5r inte att f\u00f6ruts\u00e4ga. Dessutom kan sandkornen inte g\u00f6ra n\u00e5got, de kan bara rasa eller l\u00e5ta sig \u00f6versk\u00f6ljas med sand. Men vi m\u00e4nniskor kan faktiskt handla, bara vi \u00e4r tillr\u00e4ckligt lyh\u00f6rda och tillr\u00e4ckligt modiga.<\/p>\n Ormen fick sina giftt\u00e4nder och vildkatten fick sina klor av evolutionen. Vi m\u00e4nniskor fick v\u00e5r hj\u00e4rna. L\u00e5t oss d\u00e5 anv\u00e4nda den, exempelvis f\u00f6r att utifr\u00e5n en klarsyn om skillnaderna mellan glesbygd och t\u00e4torter b\u00f6rja bedriva s\u00e5dana f\u00f6rs\u00f6ksverksamheter som ligger i takt med tiden.<\/p>\n Allt gott<\/p>\n Bodil<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det kan inte upprepas ofta nog \u2013 vi blir inte gamla i ett vakuum utan p\u00e5verkas hela tiden av v\u00e5r omgivning, b\u00e5de av den som fanns n\u00e4r vi v\u00e4xte upp och av den som finns n\u00e4r vi \u00e4r medel\u00e5lders och …<\/p>\n
\n<\/strong>Att \u00e5ldras i glesbygd \u00e4r inte det samma som att \u00e5ldras i t\u00e4tort. I glesbygden \u00e4r exempelvis en pensionering inte s\u00e5 abrupt i omv\u00e4rldens \u00f6gon \u00a0\u2013 var och en f\u00f6rblir \u00e4nd\u00e5 \u00a0den hon var och \u00e4r (\u201dAnnas\u201d flicka), f\u00f6r hon har aldrig varit reducerad till sin yrkesidentitet.<\/p>\n
\n<\/strong>N\u00e4r de unga \u00e4nd\u00e5 inte vill stanna kvar i glesbygden utan s\u00f6ker sig till storstaden eller utomlands, \u00e5tminstone under en period f\u00f6r att senare kanske \u00e5terv\u00e4nda, blir det personalproblem, bl a i v\u00e5rd, skola och omsorg. Bland annat st\u00e5r m\u00e5nga Norrlands-kommuner inf\u00f6r uppenbara rekryteringsproblem. M\u00f6jligheter till en flexibel pensionsavg\u00e5ng skulle h\u00e4r kunna g\u00f6ra stor nytta.<\/p>\n