{"id":212,"date":"2011-09-04T10:29:36","date_gmt":"2011-09-04T09:29:36","guid":{"rendered":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/?page_id=212"},"modified":"2011-09-09T10:03:55","modified_gmt":"2011-09-09T09:03:55","slug":"3-att-forstarka-det-longitudinella","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/3-att-forstarka-det-longitudinella","title":{"rendered":"03. Att f\u00f6rst\u00e4rka det longitudinella"},"content":{"rendered":"

Det \u00e4r inte l\u00e4ngre unikt att en 65-\u00e5ring kan ha en tredjedel av sitt liv framf\u00f6r sig. Hennes \u00e5rsringar hinner d\u00e4rmed inte bara bli fler \u00e4n hennes f\u00f6r\u00e4ldrars \u2013 de \u00e5rsringar som hon har f\u00f6rv\u00e4rvat tidigt f\u00e5r dessutom l\u00e4ngre tid p\u00e5 sig att v\u00e4xelverka inb\u00f6rdes \u00e4n vad hennes f\u00f6r\u00e4ldrars hade. En 90-\u00e5rings barndoms\u00e5rsringar som hinner ta f\u00e4rg av de 85 senare \u00e5rsringarna har verkligen f\u00f6r\u00e4dlats… Ecce homo, Se m\u00e4nnniskan<\/em>, \u00e4r i sin longitudinella bem\u00e4rkelse d\u00e4rf\u00f6rviktigare \u00e4n n\u00e5gonsin.<\/p>\n

\u00c5ldrandet handlar inte bara om en nedr\u00e4kning utan ocks\u00e5 om en uppr\u00e4kning. Den samlade utvecklingen \u00f6ver tid, det longitudinella<\/em>, sj\u00e4lva filmen, kan vara viktigare \u00e4n summan av alla blixtfotografier och alla j\u00e4mf\u00f6relser i stunden. I v\u00e5r tid av specialisering har vi blivit s\u00e5 oerh\u00f6rt duktiga p\u00e5 att dela upp: studera varje kvalitet och varje defekt f\u00f6r sig och s\u00e5 j\u00e4mf\u00f6ra dem, en efter en, med andra m\u00e4nniskors motsvarigheter. Samtidigt har vi blivit allt s\u00e4mre p\u00e5 att uppt\u00e4cka, erk\u00e4nna och m\u00f6ta varandras helheter:\u00a0tillvarov\u00e4varna<\/em>.<\/p>\n

N\u00e4r det kommer till kritan \u00e4r varje m\u00e4nniska en. <\/em>Vi \u00e4r visserligen oerh\u00f6rt beroende av m\u00f6tena med varandra, men vi \u00e4r \u00e4nd\u00e5 in\/divider, odelbaringar \u201dnot to divide\u201d, ungef\u00e4r som atomen p\u00e5 sin tid utgjorde den minsta best\u00e5ndsdelen i det materiella.<\/p>\n

Medicinskt
\n<\/strong>V\u00e5ra multisjukdomar p\u00e5verkar varandra och utg\u00f6r en helhet, b\u00e5de i stunden och \u00f6ver tid. Vi kan ha en oerh\u00f6rd nytta och gl\u00e4dje av specialistkompetenserna, men ju \u00e4ldre vi blir, desto mer m\u00e5ngfasetterade blir b\u00e5de v\u00e5ra historier och v\u00e5ra nu:n. Det evidensbaserade<\/em> vilar p\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningen att man kan ta en<\/em> aspekt i taget och sedan l\u00e5ta de statistiska utfallen st\u00e5 f\u00f6r Sanningen med stort \u201dS\u201d. \u00c4nd\u00e5 vet vi att b\u00e5de multisjukdomar och multih\u00e4lsor och tidigare erfarenheter samlever inuti oss. N\u00e4r vi bortser fr\u00e5n det, blir det som om respekten f\u00f6r sj\u00e4lva LIVET blir t\u00e4mligen undantr\u00e4ngd, b\u00e5de hos var och en av oss och i v\u00e5ra inb\u00f6rdes m\u00f6ten.<\/p>\n

Uttryck som \u201dpsykosomatiskt\u201d, inte s\u00e5 s\u00e4llan med en lite f\u00f6rnedrande klang (\u201ddetta \u00e4r egentligen<\/em> ingen somatisk sjukdom \u2013 den har en psykisk\/psykologisk bakgrund\u201d), avsl\u00f6jar mer om m\u00e4nniskosynen \u00e4n om sj\u00e4lva \u00e5komman. Det \u00e4r v\u00e4l sj\u00e4lvklart att min kropp och min sj\u00e4l samspelar med varandra \u2013 hur skulle n\u00e5got annat kunna vara m\u00f6jligt n\u00e4r de \u00e4r bundna till en och samma existens, n\u00e4mligen mig?! Vore det inte snarast en dumhet och en personlig f\u00f6rol\u00e4mpning om de inte<\/em> gjorde det?!<\/p>\n

Det longitudinella blir viktigare
\n<\/strong>Vikten av det longitudinella \u00f6kar snabbt i takt med att medel\u00e5ldern \u00f6kar och att samtidigt specialiseringen drivits s\u00e5 l\u00e5ngt att helhetsperspektiven tr\u00e4ngts undan. \u201dHelhet\u201d handlar inte bara om det existentiella eller det andliga \u2013 det kan vara s\u00e5 profant att den ”bara” handlar om vad \u00e4r det viktigaste f\u00f6r mig, hela mig, vad \u00e4r relevant f\u00f6r mig, <\/strong>vad \u00e4r evidensbaserat f\u00f6r mig, inte f\u00f6r mina del\u00e5kommor? <\/em>Vi beh\u00f6ver nu m\u00e5nga gedigna omfattande longitudinella fallstudier \u2013 <\/em>inte med de dubbelblinda testernas kontrollgruppsmetodik som modell utan med basen i studier d\u00e4r varje individ f\u00e5r utg\u00f6ra sin egen \u201dkontrollgrupp\u201d i termer av \u201df\u00f6re\u201d och \u201defter\u201d. Resultaten blir garanterat inte ovetenskapliga f\u00f6r att de \u00e4r framtagna med en annan metodik, men f\u00f6r att de alls skall bli m\u00f6jliga beh\u00f6ver en annan paradigmatisk syn f\u00e5 komplettera den idag totalt f\u00f6rh\u00e4rskande.<\/p>\n

Det har nyss b\u00f6rjat en diskussion om vi kanske skulle inr\u00e4tta \u00c4ldreV\u00e5rdsCentraler, \u00c4VC, motsvarande barnav\u00e5rdscentralerna, BVC. Ja<\/em>, det finns ett stort behov av att v\u00e5rden \u00f6verlag blir mer 80+-anpassad – det \u00e4r den \u00e4nnu inte trots att 80+ \u00e4r den mest h\u00f6gfrekventa gruppen. Och ja<\/em>, det finns m\u00e5nga \u00e5kommor som \u00e4r \u00e5ldersrelaterade. Men skulle det komma till \u00c4VC:er, vore det viktigaste om man d\u00e4r utvecklade sig till specialister p\u00e5 att m\u00f6ta det longitudinella <\/strong>i oss<\/em>. Analogin till BVC kan faktiskt vara b\u00e5de f\u00f6rf\u00f6risk och missledande \u2013 sm\u00e5 barn har \u00e4nnu inte varit med om s\u00e5 mycket och barnsjukdomar \u00e4r mer styckevisa. F\u00f6r \u00e4ldre handlar det d\u00e4remot (ut\u00f6ver de specifika \u00e4ldre\u00e5kommorna) om kombinationer <\/em>och om att det \u00e4r m\u00e4nniskans hela system snarare \u00e4n hennes diskreta delar som beh\u00f6ver m\u00f6tas och bem\u00f6tas.<\/p>\n

Arbete, kvalifikationer, tidm\u00e4tning <\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r inte rimligt att ett CV med en grundexamen och sedan kanske 30 \u00e5rs arbetslivserfarenhet i dag presenteras och betraktas som vore det bara en summa av sina delar. Det relevanta \u00e4r givetvis vem individen f\u00f6rm\u00e5tt utveckla sig till genom denna kombination. Vad hon nu kan g\u00f6ra <\/em>och vart hon \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g<\/em>.<\/p>\n

Arbetslivet (och pensioneringen) beh\u00f6ver utvecklas f\u00f6r att f\u00f6lja med individen under hennes longitudinella resa. M\u00e5nga excel-ark skulle idag fr\u00e4mst beh\u00f6va lysa med sin fr\u00e5nvaro – det \u00e4r inte rimligt att man skall beh\u00f6va iaktta samma normer och rutiner som 55-\u00e5ring som de som man beh\u00f6vde (och som beh\u00f6vdes f\u00f6r kontroll) n\u00e4r man var nyexaminerad. Allt mer av bed\u00f6mningen av arbetets kvalitet kan den ber\u00f6rda utf\u00f6raren efterhand g\u00f6ra v\u00e4l s\u00e5 bra som n\u00e5gon annan. Det \u00e4r p\u00e5 tok f\u00f6r m\u00e5nga \u00f6verbyggnader idag som inte bara leder till orimliga overheadkostnader utan som ocks\u00e5 \u00e4r kontraproduktiva i bem\u00e4rkelsen att de f\u00f6rhindrar den utveckling som det ligger i att man efterhand som man blir varmare och varmare i kl\u00e4derna ocks\u00e5 f\u00e5r ta ett st\u00f6rre ansvar.<\/p>\n

Hur skall man f\u00f6rresten m\u00e4ta arbete fram\u00f6ver \u2013 \u00e4r det inte h\u00f6gt p\u00e5 tiden att vi kommer fr\u00e5n heltid <\/em>och halvtid <\/em>och deltid <\/em>och v\u00e5gar samtala om andra m\u00e5ttstockar \u00e4n tid? F\u00f6r m\u00e4nniskor som kommit tillr\u00e4ckligt l\u00e5ngt i sin utveckling kan ofta sj\u00e4lva bed\u00f6ma n\u00e4r n\u00e5got \u00e4r ”f\u00e4rdigt”. Kanske tar det mycket l\u00e4ngre tid \u00e4n enligt en t\u00e4nkta mallen, kanske tar det mycket kortare – det viktiga f\u00f6r b\u00e5da parter \u00e4r ju inte det utan att det blir bra.<\/em><\/p>\n

Facebook
\n<\/strong>\u201dFacebook\u201d \u00e4r inte bara ett social medium, det kan ocks\u00e5 fungera som en \u00f6gon\u00f6ppnare f\u00f6r hur olika man kan se p\u00e5 varandra. Mark Zuckerberg, en av de viktigaste profilerna bakom just Facebook, hade och har en medveten ideologi: han vill att vi alla skall g\u00f6ra EN <\/em>bild av oss tillg\u00e4ngliga f\u00f6r andra m\u00e4nniskor, en total<\/em> bild, och att vi – allt eftersom vi v\u00e4njer oss vid det \u2013 var och en sj\u00e4lva skall uppleva oss som allt mer hela.<\/p>\n

Det \u00e4r en oerh\u00f6rd tanke. Den \u00e4r p\u00e5 sitt s\u00e4tt ocks\u00e5 vacker \u2013 men \u00e4nd\u00e5 v\u00e4rjer jag mig mot den, n\u00e4stan s\u00e5 starkt att jag m\u00e5r illa av det. Jag vill ju kunna anpassa mig efter situationen, efter m\u00e4nniskor jag m\u00f6ter och\u00a0efter vad jag f\u00f6r stunden vill dela med mig av. Jag kan aldrig bli bara en <\/em>yta – alltihop det d\u00e4r andra i min inre tillvarov\u00e4v finns ju ocks\u00e5. Det kan beskrivas p\u00e5 o\u00e4ndligt m\u00e5nga s\u00e4tt men det kan \u00e4nd\u00e5 inte g\u00f6ra till hela <\/em>bilden.<\/p>\n

En s\u00e5dan id\u00e9 som att vi skulle kunna ha bara ha ETT <\/em>gr\u00e4nssnitt mot omv\u00e4rlden – den kan bara en mycket ung m\u00e4nniska komma p\u00e5, t\u00e4nker jag. Och jag t\u00e4nker det inte <\/em>med ett v\u00e4lvilligt \u00f6versittarleende – jag kan sj\u00e4lv mycket v\u00e4l minnas hur jag t\u00e4nkte och k\u00e4nde n\u00e4r \u00e5rsringarna inte var s\u00e5 m\u00e5nga och inte st\u00f6kade runt\u00a0s\u00e5 mycket med varandra. Jag har stor respekt f\u00f6r Mark Zuckerbergs och hans kompisars f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld, och attraktiviteten hos Facebook har ju verkligen visat att de i en bem\u00e4rkelse hade ”r\u00e4tt”: b\u00e5de unga och gamla dras till Facebook och till det st\u00e4ndiga sm\u00e5pratet med varandra om alla dessa\u00a0detaljer, detaljer, detaljer som vi kan prata om. Och det \u00e4r ju inget fel med det, bara man inte tror att det \u00e4r ALLT, <\/em>och bara man inte l\u00e5ter det ta all tiden. F\u00f6r vi m\u00e4nniskor \u00e4r inte bara v\u00e5ra ytor och v\u00e5ra senaste h\u00e4ndelser, vi \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e5ra djupen och v\u00e5ra historier. Jag \u00e5terv\u00e4nder till Klaus Riefbjerg-citatet i min bok: ”Livet \u00e4r ett konstverk som kr\u00e4ver den st\u00f6rsta uppm\u00e4rksamhet”.<\/p>\n

Hur ocks\u00e5 det artefaktuella \u00e4r longitudinellt
\n<\/strong>Jag \u00e4r verkligen inte ute efter att konstra till spr\u00e5ket med ord som du kanske inte \u00e4r van vid, men h\u00e4r beh\u00f6ver jag ett s\u00e5dant: artefakt. Artefakter \u00e4r allt det av m\u00e4nniskor skapade: bestick, hus, IT-system, v\u00e4gar,\u2026<\/p>\n

M\u00e5nga g\u00e5nger har jag sagt och skrivit att ingenting styr en utveckling s\u00e5 h\u00e4nsynsl\u00f6st som en uppbyggd infrastruktur. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det mycket genom f\u00f6r\u00e4ndringar av infrastrukturen som vi kan p\u00e5verka framtiden. <\/em>Vi har s\u00e5 l\u00e4tt att tro att kulturarvet sitter i b\u00f6ckerna och musiken och konsten, men det som manifesterat sig i det fysiska, vilka broar det finns och vilka broar som inte finns, vilka dikningar som gjorts och vilka som inte gjorts, har en v\u00e4l s\u00e5 stark inverkan p\u00e5 hur vi lever v\u00e5ra liv och vilka tankar vi kan f\u00e5. Detta sagt p\u00e5 den \u00f6vergripande niv\u00e5n. <\/em><\/p>\n

F\u00f6r det individuella g\u00e4ller att den yttre milj\u00f6n (inklusive b\u00e5de dess naturliga och dess m\u00e4nniskoskapade f\u00f6ruts\u00e4ttningar) betyder oerh\u00f6rt mycket f\u00f6r vad man kan plocka fram inuti sig sj\u00e4lv och <\/em>f\u00f6r ens relationer till andra m\u00e4nniskor. Inom v\u00e5rd, skola, omsorg och p\u00e5 m\u00e5nga andra arbetsplatser ligger fokus inte s\u00e5 s\u00e4llan enbart p\u00e5 m\u00e4nniskor och mellanm\u00e4nskliga relationer: elev-l\u00e4rare, patient-l\u00e4kare, individ – personlig assistent, etc, och dessutom alltid i nuet. Men alla dessa longitudinella relationer till artefakterna runt omkring g\u00f6r ocks\u00e5 skillnad: husen och v\u00e4garna och logistiken p\u00e5verkar oss, det g\u00f6r ocks\u00e5 husger\u00e5d och leksaker, kl\u00e4der, bilar och internet. S\u00e5 skall vi n\u00e5got lite kunna f\u00f6rst\u00e5 oss p\u00e5 varandra, beh\u00f6ver vi ocks\u00e5 veta n\u00e5got om och anv\u00e4nda oss av det ”sakligas”, dvs artefakternas betydelse f\u00f6r det longitudinella.<\/p>\n

Allt gott<\/p>\n

Bodil<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r inte l\u00e4ngre unikt att en 65-\u00e5ring kan ha en tredjedel av sitt liv framf\u00f6r sig. Hennes \u00e5rsringar hinner d\u00e4rmed inte bara bli fler \u00e4n hennes f\u00f6r\u00e4ldrars \u2013 de \u00e5rsringar som hon har f\u00f6rv\u00e4rvat tidigt f\u00e5r dessutom l\u00e4ngre tid …<\/p>\n

03. Att f\u00f6rst\u00e4rka det longitudinella<\/span> L\u00e4s mer »<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-212","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/212","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=212"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/212\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":284,"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/212\/revisions\/284"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bodiljonsson.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=212"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}