Snart kommer det att \u201duppt\u00e4ckas\u201d att ett omfattande \u00e4ldrel\u00e4rande faktiskt redan p\u00e5g\u00e5r. \u00d6verallt runt omkring oss blir m\u00e4nniskor \u00e4ldre \u00e4n tidigare och har st\u00f6rre m\u00f6jligheter \u00e4n f\u00f6rr att ocks\u00e5 som gamla f\u00f6rdjupa och vidareutveckla sina tankar.
\nDe nya m\u00f6jligheterna \u00e4r i allt v\u00e4sentligt konsekvenser av s\u00e5dana medicinska och teknologiska framsteg som f\u00f6rb\u00e4ttrat syn-, h\u00f6rsel- och r\u00f6relsef\u00f6rm\u00e5gor. Samtidigt slipper gamla m\u00e4nniskor i dag ha s\u00e5 ont som de flesta \u00e4ldre hade f\u00f6rr. L\u00e4gger man till detta att m\u00e4nniskor numera kan kommunicera (n\u00e4stan) oberoende av tid och rum och ekonomiska och kulturella begr\u00e4nsningar, blir det s\u00e5 uppenbart att ett kanske 30-\u00e5rigt pension\u00e4rsliv l\u00e4rm\u00e4ssigt kan komma att bli helt omv\u00e4lvande. Inte bara f\u00f6r den ber\u00f6rda m\u00e4nniskan sj\u00e4lv och hennes n\u00e4rmaste omv\u00e4rld utan ocks\u00e5 f\u00f6r samh\u00e4llet och kulturen.<\/p>\n
\u00c4ldrepedagogik Hj\u00e4rnforskning Nya kultur- och samh\u00e4llsinitiativ M\u00e4tningar Mer om bakgrunden till tankar om \u00e4ldrel\u00e4rande Effekter av l\u00e4randet under yrkeslivet Kunskaps\u00f6verf\u00f6ring Coda Allt gott<\/p>\n Bodil<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Snart kommer det att \u201duppt\u00e4ckas\u201d att ett omfattande \u00e4ldrel\u00e4rande faktiskt redan p\u00e5g\u00e5r. \u00d6verallt runt omkring oss blir m\u00e4nniskor \u00e4ldre \u00e4n tidigare och har st\u00f6rre m\u00f6jligheter \u00e4n f\u00f6rr att ocks\u00e5 som gamla f\u00f6rdjupa och vidareutveckla sina tankar. De nya m\u00f6jligheterna \u00e4r …<\/p>\n
\n<\/strong>Nu beh\u00f6ver det snarast utvecklas en relevant \u00e4ldrepedagogik<\/em> \u2013 en som st\u00f6ttar l\u00e4randet hos alla dessa sj\u00e4lvst\u00e4ndiga och sj\u00e4lvt\u00e4nkande m\u00e4nniskor och g\u00f6r det inte bara med sociala utan ocks\u00e5 med individuella f\u00f6rtecken. Pedagogiken var l\u00e4nge enbart inriktad p\u00e5 barn och framf\u00f6r allt p\u00e5 barns undervisning. Vuxenpedagogik (ocks\u00e5 denna mest inriktad p\u00e5 undervisningen) \u00e4r av relativt sent datum. Den \u00e4ldrepedagogik som lite f\u00f6rsiktigt vuxit fram bara det senaste decenniet har starka sociala f\u00f6rtecken, men det finns s\u00e5 gott som inga studier av oss individuella vildhj\u00e4rnor och v\u00e5rt \u00e4ldrel\u00e4rande.
\nJag \u00e4r inte ute efter att klaga n\u00e4r jag markerar detta utan efter att ge en bakgrund till varf\u00f6r jag blir s\u00e5 glad <\/em>\u00f6ver det intresse f\u00f6r \u00e4ldrel\u00e4rande som jag m\u00f6tt de senaste m\u00e5naderna, b\u00e5de fr\u00e5n andra \u00e4ldre m\u00e4nniskor och fr\u00e5n forskarv\u00e4rlden. Det b\u00e5dar gott.<\/p>\n
\n<\/strong>Vi beh\u00f6ver ocks\u00e5 en medicinsk forskning<\/em> inriktad p\u00e5 inte bara den st\u00e4ndiga degenereringen i gamla hj\u00e4rnor utan ocks\u00e5 p\u00e5 den st\u00e4ndiga regenereringen. <\/em>Forskningsbelysning av regenereringen\/ \u00e4ldrel\u00e4randet kan f\u00e5 som bieffekt att \u00e4ldre m\u00e4nniskor sj\u00e4lva blir mer observanta p\u00e5 vad de faktiskt kan idag och som de inte kunde i g\u00e5r. Vad de allts\u00e5 l\u00e4rt sig. En s\u00e5dan uppm\u00e4rksamhetsf\u00f6rskjutning kan i sin tur leda till att man vill och v\u00e5gar l\u00e4ra sig och utveckla \u00e4nnu mer av det komplexa.
\nSom det nu \u00e4r, l\u00e4gger \u00e4ldre mest m\u00e4rke till sin gl\u00f6mska av detaljer: alla dessa namn och sifferrader som \u00e4r som bortbl\u00e5sta fr\u00e5n den ena stunden till den andra. S\u00e5dant \u00e4r bara alltf\u00f6r l\u00e4tt att m\u00e4ta samtidigt som det egentligen inte \u00e4r s\u00e5 viktigt (det finns datorer och man kan ju skriva upp\u2026). Den med \u00e5ren \u00f6kande detaljgl\u00f6mskan har p\u00e5 tok f\u00f6r l\u00e4nge f\u00e5tt dra uppm\u00e4rksamheten bort fr\u00e5n det komplexa l\u00e4randet.<\/p>\n
\n<\/em><\/strong>Det vore intressant med nya kultur- och samh\u00e4llsinitiativ f\u00f6r att<\/em> <\/em>dra nytta av det nya \u00e4ldrel\u00e4randet<\/em>.\u00a0 Vad<\/em> \u00e4r det \u2013 <\/em>\u00e5 kulturens och samh\u00e4llets v\u00e4gnar<\/em> \u2013 som kanske bara gamla kan komma p\u00e5 och\/eller utf\u00f6ra och som kan vara av uttalat v\u00e4rde ocks\u00e5 sett fr\u00e5n en \u00f6vergripande kultur- och samh\u00e4llsniv\u00e5? Hur <\/em>kan man st\u00f6tta detta? Och vilka konsekvenser kan det i sin tur f\u00e5?<\/p>\n
\n<\/strong>B\u00e5de omv\u00e4rlden och \u00e4ldre sj\u00e4lva f\u00f6rblindas av det som l\u00e4tt <\/em>l\u00e5ter sig m\u00e4tas <\/em>och som entydigt visar p\u00e5 att det inte f\u00f6refaller vara s\u00e5 mycket med \u00e4ldres l\u00e4rande och minnesf\u00f6rm\u00e5ga. P\u00e5 omr\u00e5den som sifferf\u00f6ljder, namn och meningsl\u00f6sa stavelser firar \u00e4ldre m\u00e4nniskors f\u00f6rm\u00e5gor verkligen inga triumfer.
\nDet beh\u00f6vs metoder f\u00f6r att m\u00e4ta integration<\/em> –\u00a0b\u00e5de i hj\u00e4rnans inre (p\u00e5\u00a0vilka s\u00e4tt anv\u00e4nder den sin plasticitet p\u00e5 \u00e4ldre dagar?) och<\/em> i v\u00e5ra handlingar och tankar. Om forskningen hj\u00e4lper till med detta, skulle ett omedelbart resultat kunna bli en f\u00f6r\u00e4ndring i hur \u00e4ldre m\u00e4nniskor ser p\u00e5 sig sj\u00e4lva.
\nOm man har hela sin uppm\u00e4rksamhet inriktad p\u00e5 \u201dnu gl\u00f6mde<\/em> jag detta \u2013 igen! Nu kan jag inte komma p\u00e5 vad han heter!!\u201d, s\u00e5 m\u00e4rker man inte andra f\u00f6r\u00e4ndringar av typ:\u201dnu<\/em> h\u00e4nde det n\u00e5got; nu<\/em> kan jag n\u00e5got som jag inte kunde ig\u00e5r\u201d. Detaljer kan man l\u00e4ra sig att hitta datorst\u00f6d f\u00f6r \u2013 det som kallas f\u00f6r \u201ddistribuerad kognition\u201d kan h\u00e4r f\u00e5 ett stort till\u00e4mpningsomr\u00e5de.<\/p>\n
\n<\/strong>Det b\u00e5de syns och h\u00f6rs hur sm\u00e5 barn l\u00e4r sig s\u00e5 det knakar. De har ett liv fullt av f\u00f6rstag\u00e5ngsh\u00e4ndelser, och vuxna \u00e4r ofta med, b\u00e5de som v\u00e4gledare och beundrare. Barnen tar efter (h\u00e4rmar och l\u00e5ter sig betingas) samtidigt som de intensivt letar vidare med en ob\u00e4ndig s\u00f6klust och extrem snabbhet. I lekar och spel (som exempelvis klassikern Memory) och \u00e4nnu tydligare i datorspel vinner de efter kort tid \u00f6ver sina f\u00f6r\u00e4ldrar och morf\u00f6r\u00e4ldrar. \u00c4r d\u00e5 barn \u00f6verl\u00e4gsna vid allt l\u00e4rande?<\/em>
\nIdag har vi l\u00e4mnat den tid d\u00e5 muskelstyrka var det viktigaste \u00f6verlevnadsmedlet. Borta \u00e4r ocks\u00e5 den tid d\u00e5 rabbelkunskaper och efters\u00e4gande stod f\u00f6r det intellektuella l\u00e4randet. I st\u00e4llet har vi f\u00e5tt l\u00e4ra oss att t\u00e4nka sj\u00e4lva \u2013 och vi f\u00f6rv\u00e4ntas kunna t\u00e4nka sj\u00e4lva. Som gamla har vi mer erfarenheter \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare och det betyder att vi i b\u00e4sta fall kan utveckla en skarp klarsyn. Kanske \u00e4r det genom den som vi kan ge v\u00e5ra st\u00f6rsta bidrag till samtiden och framtiden.
\nF\u00f6r att ens (som i Horisont-boken) v\u00e5ga antyda att det kan finnas en l\u00e4rpuckel inte bara i barndomen utan ocks\u00e5 en i \u00e5lderdomen beh\u00f6vs det ett f\u00f6rsta empiriskt st\u00f6d som sedan m\u00e5ste bel\u00e4ggas och vidare unders\u00f6kas. Min f\u00f6rsta empiri har jag fr\u00e5n \u00e4ldre f\u00f6rebilder – de som i 90-\u00e5rs\u00e5ldern \u00e4r briljanta och som det \u00e4r en n\u00e5d att f\u00e5 tr\u00e4ffa men som f\u00f6rmodligen inte hade samma klarsyn n\u00e4r de var 60. Har jag r\u00e4tt i det, har det skett\u00a0n\u00e5got inuti dem mellan 60- och 90-\u00e5rs\u00e5ldern, n\u00e5got som jag menar har med integrationsf\u00f6rm\u00e5gan att g\u00f6ra. De har helt enkelt haft 30 \u00e5rs ytterligare l\u00e4rtid <\/em>\u2013 av en annan dignitet och med ett annat resultat\u00a0\u00e4n den tidigare.
\nMed stigande f\u00f6rv\u00e5ning har jag ocks\u00e5 b\u00f6rjat observera mig sj\u00e4lv och vad jag kan nu som jag inte kunde f\u00f6r exempelvis fem \u00e5r sedan. Det \u00e4r faktiskt inte lite, det \u2013 och jag \u00e4r garanterat inte ensam bland mina j\u00e4mn\u00e5riga att uppleva det s\u00e5. Undan f\u00f6r undan har jag blivit mer och mer intresserad av att f\u00f6rs\u00f6ka b\u00e4ttre komma underfund med det integrativa och denna sena l\u00e4rpuckel.
\nDitt liv, hur du lever det, hur l\u00e4nge du levt det, etc, p\u00e5verkar vad du har l\u00e4rt dig och vad du l\u00e4r dig just nu. P\u00e5 hj\u00e4rnniv\u00e5 vet man numera att ocks\u00e5 gamla m\u00e4nniskor f\u00e5r nya hj\u00e4rnceller och synapser \u2013 och att processerna faktiskt p\u00e5verkas av vad du g\u00f6r<\/em>.\u00a0 Vi lever kanske inte alltid som vi l\u00e4r. Men vi kan vara s\u00e4kra p\u00e5 att ”vi l\u00e4r som vi lever”.<\/strong><\/p>\n
\n<\/strong>I grunden \u00e4r synen p\u00e5 b\u00e5de yrkesliv och pension\u00e4rsliv underordnade den grundl\u00e4ggande m\u00e4nniskosynen<\/em>. Rimligen blir exempelvis l\u00e4rare och kirurger bara b\u00e4ttre ju l\u00e4ngre de h\u00e5ller p\u00e5 och ju mer de l\u00e4rt sig \u2013 om de kan l\u00e5ta bli att bli blas\u00e9, fastna i sitt t\u00e4nkande och tappa nyfikenhet och l\u00e4rf\u00f6rm\u00e5ga. Och om de kan ut\u00f6va <\/em>sj\u00e4lva yrket s\u00e5 att de \u00e4r kompetenta och trov\u00e4rdiga f\u00f6r dem de m\u00f6ter. Har man d\u00e4remot en ytfixerad m\u00e4nniskosyn, s\u00e5 \u00e4r det klart att de som precis g\u00e5tt sitt introduktions\u00e5r och som d\u00e4rf\u00f6r bara kan det senaste \u00e4r de som betraktas som de stora stj\u00e4rnorna. P\u00e5 ett s\u00e5dant syns\u00e4tt f\u00f6rlorar emellertid alla \u2013 det blir s\u00e5 f\u00f6rdummande. D\u00e5 kan man inte dra nytta av de egna eller varandras insikter och varje \u00e5rs \u00e5ldrande inneb\u00e4r en f\u00f6rlust, ocks\u00e5 f\u00f6r de unga.
\nDet finns f\u00f6rst\u00e5s s\u00e4tt att m\u00f6ta detta, s\u00e4tt som man ibland f\u00f6rm\u00e5tt s\u00e4tta i system. Stora ledare kr\u00e4ver s\u00e5ledes inte s\u00e4llan att kirurgiska ingrepp p\u00e5 dem skall ledas <\/em>av \u00e4ldre (75+), v\u00e4lmeriterade kirurger \u2013 inte s\u00e5 att dessa sj\u00e4lva h\u00e5ller i instrumenten men s\u00e5 att de best\u00e4mmer vad som skall g\u00f6ras. \u201dSenior\u201d som f\u00f6rstadel i en titel \u00e4r d\u00e5 inte en omskrivning f\u00f6r \u201dpension\u00e4r\u201d utan f\u00f6r \u201dden som varit med om mest\u201d\/ \u201dden som jag litar p\u00e5 mest\u201d.
\nMotsvarande markeringar skulle vi beh\u00f6va inom alla delar av yrkeslivet. En distriktssk\u00f6terska i 50-\u00e5rs\u00e5ldern borde ges en helt annan r\u00e4ttighet att sj\u00e4lv <\/em>ta ansvar f\u00f6r sitt arbete och bed\u00f6ma\u00a0dess kvalitet \u00e4n vad en nyexaminerad sjuksk\u00f6terska har. Excel-arken och alla v\u00e5ra lika-f\u00f6r-alla-mallar har blivit synnerligen effektiva som motmedel mot att\u00a0erk\u00e4nna <\/em>och dra nytta av <\/em>det longitudinella i l\u00e4randet.\u00a0\u00a0<\/p>\n
\n<\/strong>Livet m\u00e5ste levas framl\u00e4nges. F\u00f6r var och en av oss g\u00e5r det inte att i f\u00f6rv\u00e4g dra nytta av s\u00e5dana erfarenheter\/kunskaper som vi f\u00e5r om tio \u00e5r. Mellan generationer, fr\u00e5n en tidigare till en senare, borde det d\u00e4remot (i princip) kunna g\u00e5 bra att \u00e4ldre f\u00f6rmedlar sina kunskaper till yngre, och p\u00e5 den f\u00f6rest\u00e4llningen (fast numera outsagd) vilar skolan och den mesta utbildningen.
\nFast allt detta har blivit sv\u00e5rare i dag. Det gick n\u00e5got s\u00e5 n\u00e4r med den praktiska kunskapen d\u00e5 man h\u00f6ll p\u00e5 med livsn\u00f6dv\u00e4ndiga saker (odla jorden, bygga hus, laga mat, ta hand om djuren,\u2026). D\u00e5 fanns det b\u00e5de ett m\u00e4star-l\u00e4rling-f\u00f6rfarande mellan gammal och ung och <\/em>en sj\u00e4lvklar \u00f6nskan och n\u00f6dv\u00e4ndighet att som ung ta till sig den \u00e4ldres kunskaper: man visste ju att detta kommer ocks\u00e5 jag att beh\u00f6va kunna g\u00f6ra efterhand.\u00a0
\nDetta g\u00e4llde p\u00e5 den tid n\u00e4r n\u00e4sta generations liv var t\u00e4mligen likt den f\u00f6reg\u00e5endes. Men i\u00a0v\u00e5r nuvarande fladdrande v\u00e4rld kan det\u00a0f\u00f6refalla som om det \u00e4r en helt annan kunskap som beh\u00f6vs i dag \u00e4n d\u00e5, f\u00f6r hela 25 \u00e5r sedan. Det situerade, termerna och spr\u00e5ket kan ha \u00e4ndrat sig s\u00e5 att det \u00e4r sv\u00e5rt att se hur gamla byggstenar kan fungera i nya kunskapsbyggen.\u00a0
\nJag tror faktiskt att det h\u00e4r finns en rej\u00e4l uppgift: att f\u00f6rs\u00f6ka anv\u00e4nda de nya IT-m\u00f6jligheterna till att \u00a0paketera <\/em>erfarenheter och kunskaper s\u00e5 att de framst\u00e5r som s\u00e5 v\u00e4rdefulla \u00f6ver tid som vad de faktiskt \u00e4r. De kan ju utg\u00f6ra genv\u00e4gar till upplevelser, insikter och fr\u00e5gest\u00e4llningar. Man f\u00e5r spr\u00e5ngbr\u00e4dor mot nya h\u00f6jder om man kan st\u00e5 p\u00e5 tidigare m\u00e4nniskors axlar.
\nInom naturvetenskapen har vi klarat denna typ av kunskaps\u00f6verf\u00f6ring – och klarar den fortfarande, tack vare begrepps- och teoribildning och metodik. Men i \u00f6vrigt \u00e4r mycket ogjort vad g\u00e4ller att ge n\u00e4sta generation och n\u00e4sta en \u00e4rlig chans att dra nytta av tidigare generationers kunskaper, framg\u00e5ngar och tillkortakommanden.<\/p>\n
\n<\/strong>TTT: Tankar Tar Tid. Det \u00e4r ovanligt att man genast fullt ut f\u00f6rst\u00e5r n\u00e5got man upplever\/g\u00f6r\/l\u00e4r. Jo, man f\u00f6rst\u00e5r det kanske fr\u00e5n ett h\u00e5ll men det kan finnas s\u00e5 m\u00e5nga andra vinklingar, och dem kommer man kanske inte p\u00e5 f\u00f6rr\u00e4n man har de erfarenheter som man g\u00f6r 10 eller 20 \u00e5r senare. Undan f\u00f6r undan kan man n\u00e5 l\u00e4ngre, b\u00e5de i djupet av tankarna och i hur den ena insikten h\u00e4nger samman med den andra.
\nDet h\u00e4r skulle ocks\u00e5 kunna uttryckas s\u00e5 att sj\u00e4lva tiden<\/em> efterhand g\u00f6r oss mer mogna,\u00a0ocks\u00e5\u00a0p\u00e5 insidan.\u00a0Att bli och att\u00a0vara gammal kan allts\u00e5 vara att f\u00e5 \u00e4ta de fullmogna frukterna av s\u00e5dant som f\u00f6ddes f\u00f6r l\u00e4nge, l\u00e4nge sedan och som efterhand b\u00e5de ympats\u00a0och tuktats fr\u00e5n m\u00e5nga h\u00e5ll. Visst h\u00f6r det v\u00e4l till de finare dimensionerna av\u00a0\u00e5lderdomen? \u00c4r det kanske rentav den finaste?<\/p>\n