1. Varför ger jag mig in i detta?

Hej,

Om ett par veckor finns “Tio tankar om arbete” tillgänglig för alla intresserade. Intervjuerna är redan i full gång. Det kommer att bli tufft.

Varför ger jag mig då alls in i detta?! En hel del kritik kommer att bli hård och många angrepp hätska – det är ju snudd på majestätsbrott att våga vrida och vända på arbete så som jag gör i min bok. Hur ska jag kunna undvika att dras in i meningslösa debatter fulla av slagträn och resonemang i planskilda korsningar? Jag har ju ingenting, absolut ingenting, som jag kan svara på 3 sekunder. Det jag vill med boken är i stället att den ska väcka glädje genom att inspirera till trevande nya tankar och lågmälda samtal. Som handlar om lönearbetet i den faktiska vardagen – och hur det kunde vara i stället.

Trots att jag så här i elfte timmen målar fan på väggen, vet jag ju att jag hade åtminstone fem skäl till att skriva boken :

  1. Jag tror på de många människorna och att den kollektiva klokskapen ibland kan växa till sig språngartat. Ett av “Tio tankar om tid”:s bidrag på den nivån var att ställtid blev till något som många kunde kommunicera till varandra. Man fick en hållpunkt för tanken – till gagn för sig själv och för samtal med andra. Går det nu att göra något liknande för lönearbets-samtalen?
  2. Den nuvarande föreställningsvärlden där lönearbete ses som både himmel och helvete samtidigt gagnar ingen. Vi behöver reda ut hur det är tillvaron, hela tillvaron, som ska gå ihop för var och en. Den ska kunna rymma både studier, lönearbete, egenarbete och ideellt arbete, ibland samtidigt. Och det utan att man spränger sig, helt eller delvis. För det förlorar alla på.
  3. Så vad fyller då lönearbetet för funktion i livet utöver lönen? Snart kan robotar utföra stora delar av dagens lönearbete. Vill och kan vi då övergå till en lättjefull tillvaro där vi främst glider omkring? Jag tror inte det – boken pekar på många både yttre och inre skäl som talar emot. Och på att vi inte har så lång tid på oss innan robotiseringen slår igenom på bred front.
  4. Det språk som passar för arbetsmarknaden, politiskt eller fackligt eller företagsmässigt, behöver kompletteras med ett vardagens språk för exempelvis upplevd arbetsglädje, tristess eller stress.
  5. Om inte jag tar på mig att inspirera till fler vardagssamtal om lönearbete, vem gör det då? Mina förutsättningar är sällsynt goda. Jag har lämnat det formella arbetslivet efter 46 års lönearbete och har därefter arbetat  7 år i egen regi, dvs jag har både distans och närhet till lönearbetet.

Nu finns det ju ingen väg tillbaka; det gör det aldrig. Det finns bara vägar framåt. Och jag ska göra mitt bästa. Men jag känner på mig att jag kommer att behöva mycket hjälp. Har jag rätt i det, tror du? Och varifrån kan då hjälpen komma?

Allt gott

Bodil

6 comments on “1. Varför ger jag mig in i detta?
  1. Nina Bendahl skriver:

    Hej!

    Som jag har skrivit innan. Jag är så tacksam för den boken. Min plan är att starta en studiecirkel kring den till våren. Jag hoppas att det går i lås!

    Allt gott önskar jag dig så här i årets sista skälvande timmar!

    Hälsningar

    Nina

    • Helén Svensson skriver:

      Hej Nina,

      När jag hade läst boken tänkte jag också Studiecirkel! 🙂
      Om studiecirkeln blir av så skulle det vara roligt att höra från dig hur det gick, upplägg å så.

      Hälsningar Helén

  2. Hans skriver:

    Hur kan medborgarlön kombineras med chicagoekonomernas fullständigt avreglerade och skattebefriade fria marknad.Den avreglerade marknaden gör det svårt att sätta upp system i enskilda stater. Medborgarlön kanske kan kopplas till nationalekonomiskt fördelaktig kompetensutveckling. Nivån skall kanske också ligga över fattigdomsgränsen. Finnarnas 5500 räcker inte ens till busspengar och kurslitteratur.

    • bodil skriver:

      Hej, Hans!
      De nationer som f n sätter igång med medborgarlön gör det på olika nivåer, med olika varaktighet och med olika former för att utvärdera effekterna. Alla vet nog att ingen vet hur det kommer att slå. Men alldeles uppenbart är att (som du skriver) “chicagoekonomernas” marknad inte kan kombineras med vare sig medborgarlön eller något som helst vettigt system för mänsklig och samhällelig utveckling. Det kan å andra sidan inte heller Sveriges välfärdsstat om den med omedelbar verkan skulle få styra i alla länder. Ja, den klarar ju inte ens alla flyktingar som vill komma hit.

      Men när vi står där med ett läge där det gamla sättet att tänka kring arbete inte längre fungerar, måste vi självklart tänka nytt. Och för min del är medborgarlön bara en – men dock en – liten del i detta.

      Allt gott
      Bodil

  3. Nina Bendahl skriver:

    Hej Bodil!
    Nu har vi haft vår första cirkelträff på temat Tio tankar om arbete. Vi var nio stycken samtalssugna, 3 män och 6 kvinnor mellan med åldersspann 48 till ca 70 skulle jag tro. Vi började med att berätta för varandra om vårt eget arbetsliv som en presentation och sedan reflekterade vi utifrån det. Det kom att handla om vitt skilda saker. Till exempel vilken skillnad i frihet att söka arbete vi yngre har haft jämfört med äldre, där familjens möjligheter och ekonomi begränsade mängas möjligheter till utbildning. Hur påverkas vi av valfriheten? Vi pratade också om hur normer kring hur “man ska leva” påverkar hur vi arbetar och vår syn på arbete. Bland annat.
    Till nästa gång ska vi läsa kapitel 2-4 och utgå från dem i våra samtal.

    /Nina

  4. bodil skriver:

    Tack för att du berättar så här från första stund. Jag kan riktigt se er framför mig … Hoppas på fortsättning!
    Allt gott
    Bodil

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

This site is using OpenAvatar based on