36. Om obenägenhet till förändring

Hej,

Somliga förändringar går liksom av sig själv – tänk bara på när “alla” slutade röka. Och när “alla” började använda internet och mobiltelefoner. Andraförändringar är mycket, mycket svårare. Särskilt svåra är de när de kräver att man omvärderar sin egen syn på vad man gjort och gör.

Så kraschar exempelvis de flesta samtal om en eventuell medborgarlön. Tanken i sig kan vara känslig: “I så fall har jag kanske inte gjort ‘rätt’ som alltid slitit så mycket, också på övertid?” Det motsvarande gäller för pensionsåldern: “Va’, ska den ändras från 65 till 67?! Då gjorde jag kanske fel som pensionerade mig nyss när jag var 65…” Upptill detta kommer hur olika vi tänker om varandra. Vi har olika syn på huruvida människan i grunden är ond eller god, lat eller handlande, fuskande eller ansvarstagande,…

Sanningen (i den mån den finns) är förstås inte svartvit men väl gråmelerad. Dessutom är den inte statisk. Makroffekter av medborgarlön kan inte fullt ut bedömas på förhand eller första månaden. Därför är jag väldigt glad över de internationella försök som nu börjar dra igång – och över uppföljningen av dem. För man kan inte veta förrän man provat, åtminstone några år så att förhållningssättet till den nya situationen hunnit utvecklas.

Allt gott

Bodil

8 kommentarer på “36. Om obenägenhet till förändring

  1. Spot on!
    Den stora haken med medborgarlön är nog tanken på “bidrag” utan motprestation… Och det är väl här jag tänker att ASF kan vara en medelväg. Jag anar många möjligheter med ASF eftersom människor i grunden vill känna sig behövda, men utifrån sina förutsättningar. Om vi kan enas om att “människan vill känna sig behövd utifrån sina förutsättningar” tror jag att vi har kommit en bra bit på väg.
    Hälsningar Helén

  2. Hej!

    Jag försökte kommentera inlägget om Olika ekonomier, men det gick inte så jag kommenterar här istället.

    Jag har inte funderat över ekonomi på det sätt som du Bodil beskriver (jag ska fundera mer när jag läst boken). Men jag har funderat över verksamhetsstyrning och det ligger ju nära ekonomi.
    Jag undrar om du eller någon annan har några tankar kring New Public Management – NPM; hur NPM har påverkat den offentliga sektorn?

    Jag läste ett par kapitel i New Public Management – om kunkurrensutsättning, kontrakt och kontroll av Roland Almqvist och gjorde en kort amatöranalys och lade ut på Twitter i slutet av sommaren.

    “Enligt NPMkonceptet är medborgaren både kund och ägare inom offentlig verksamhet.
    Enligt NPM/management ska politikerna ha makt och styra samtidigt som tjänstemän/chefer ska ha handlingsfrihet.
    Som både kund och ägare borde medborgaren ha väldigt stor makt. Det ställer stora krav på den off sektorn.
    Den off sektorn är inte van vid detta -> konflikt.
    Politikerna har pengarna/makten samt försöker styra den off sektorn.
    Tjänstemännen/cheferna försöker utföra det politikerna och medborgarna önskar vilket kan leda till konflikt.
    Om konflikt -> tjänstemän/chefer slutar alt riskerar psykisk ohälsa.”
    (En fundering, De personer som inte slutar eller drabbas av psykisk ohälsa, vilka är de?)

    Jag fick respons av en forskare som “kan” NPM och har en blogg (https://tskarlsson.wordpress.com/), han svarade:
    “Rimligt. Problemet är att konstruktionen medborgaren som “kund” inte kan ske eftersom stora delar av den offentliga sektorn inte rimligen på ett rättsäkert sätt kan konkurrensutsättas. När det gäller vissa tjänster kan det fungera, men vid myndighetsutövning blir det väldigt knepigt. Om det inte finns flera aktörer att vända sig till blir också kundaspekt rätt meningslös. Det blir en floskel som konsulter säljer in och som den off sektorn glatt köper.”

    Regeringen tittar på Tillitsbaserad styrning, antagligen som komplement till NPM. Men undrar om det räcker…?
    http://www.statskontoret.se/var-verksamhet/forvaltningspolitikens-utveckling/utredning-om-statlig-styrning-av-offentlig-sektor/

    Hälsningar Helén

    • Hej,
      Dessbättre är trenden allt tydligare: vi är på väg bort från New Public Management. Den vilade på många missuppfattningar, bl a de som du tar upp i din kommentar.
      Låt mig lägga till ytterligare några.

      När vård, skola och omsorg lever upp till det innersta i sina uppdrag, finns det mellanmänskliga i fokus. Det kan inte förvanskas till att bli en affär/ett inköp, så som det är när man köper en liter mjölk. Man är faktiskt ingen “kund” i offentlig sektor när man går till läkare eller är skolelev.

      Missuppfattningen att låta köp-och-sälj-filosofin bli grundläggande för offentlig sektor har starka beröringspunkter med att vi medborgare ofta kallas för skattebetalare eller väljare, dvs reduceras till att ses enbart som ekonomiska siffror eller valboskap. Ett starkt tecken på en urholkad demokrati.

      Allt gott
      Bodil

    • Hej,
      Inför kommande kommentarer, kanske också till gamla inlägg: jag undrar vad det är som hänger upp sig för dig? Har du koll på att kommentarsrutan kan hamna långt ner när det har kommit många inlägg?

      Allt gott
      Bodil

      • Hej igen,

        Jag tror att jag har koll…
        När jag har kommenterat gamla inlägg händer ingenting när jag tryckt på skicka.
        När jag kommenterat nyare inlägg kommer en text upp som säger att texten granskas.

        Hälsningar Helén

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

This site is using OpenAvatar based on

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.