11. Om gränser och möjligheter

Hej!

Igår hade vi bokrelease av “Tio tankar om arbete”. Det var roligt – och ledde till fortsatta tankar. De viktigaste är kanske de om de bitvis utsuddade, bitvis förskjutna gränserna mellan egenarbete, idéburet/ideellt arbete och lönearbete som både Lena Micko, SKL, och Göran Pettersson, Forum, tog upp

Så här tänker jag nu efteråt.

I boken står det: Lika lite som tid är pengar, lika lite är arbete enkom pengar. Men handlingar och verksamheter blir inte till ”arbete” i den gängse meningen med mindre än att någon annan är beredd att betala för det – i pengar eller genom gentjänster.

Det är ju någonstans där det kärvar, där som ekvationen inte går ihop, där som tankarna spårar ur. Vi vill ju något med våra liv, också med våra lönearbeten. Egentligen är det bara sunt att det i vår tid hängt upp sig kring det “arbete” som bara håller sig med två styrande elementen ”lön” och ”arbetstid”, båda baserade på stycken-överenskommelser. De rör vi inte vid arbetets huvudperson: den handlande människan. Hon som gör något (exempelvis går upp ur sängen), inte för att påverka det nu som precis försvunnit utan för den framtid som finns där, nära eller långt borta och som påverkas av det hon gör i nuet.

För jag upp det här till en av de olika makronivåerna är det lätt att se att den gemensamma sektorn och den idéburna sektorn behöver nya former för sin samverkan. Dessa kan inte skapas utifrån gängse förhandlingsrelaterade eller budgetrelaterade perspektiv – de kräver nämligen att man samtalar på djupet om det ovanstående. Vem vet – när man framöver vill fånga samspelet mellan det samhälleligt gemensamma och det ideella, kan kanske min bok få en gränsöverskridande och konstruktiv roll för att inspirera till nya regler och regelverk? För sådana kommer vi att behöva, också framgent – något annat orkar vi inte med. Utan normer blir det helt enkelt för besvärligt att leva. Så när nu de existerande normerna inte längre är långsiktigt hållbara, så får vi väl slå in på en väg mot nya normer – hur svårt kan det vara?!! Egentligen inte svårt alls – men det räcker med del- eller ytjusteringar utifrån de gamla tankesätten. Om vi däremot kan sjösätta ett omtänk, tror jag att mycket kan lösa sig nästan av sig själv. De flesta är ju faktiskt hyggliga människor som vill varandra väl, ibland vill de också varandras framgång.

Allt gott

Bodil

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

This site is using OpenAvatar based on