9. Olika ekonomier

Hej,

Idag omsätter förväntningsekonomin betydligt mer än vad lönearbetet gör. Det omsätts alltså mer pengar utifrån vad vi tror om framtiden än utifrån vad vi faktiskt uträttar på våra arbeten. En märklig utveckling, tycker jag. Numera påverkar förväntningsekonomin också välfärdsförmögenheten, det vill säga de pengar som är avsatta för pensioner och sjukförsäkringar.

Parallellt med löneekonomin, förväntningsekonomin och samhällsekonomin finns det en gåvoekonomi inom vilken man ger utan någon förhandsöverenskommelse om ersättning. Gåvoekonomin har alltid funnits i ideella sammanhang, bland vänner, inuti familjen och i kunskapsvärlden (där man vinner mer, ju mer man ger bort). I dagens internetvärld har det blivit självklart att den som ger bort mest också kan få mest tillbaka – tänk bara på sociala medier och Wikipedia och på betydelsen av att få mest uppmärksamhet eller flest följare. Väldigt mycket på nätet har redan blivit billigt eller rentav gratis och under överskådlig framtid kommer gåvoekonomin att hitta varierande former för samexistens med de övriga ekonomiska systemen.

Vad har du själv märkt av hur förväntningsekonomin påverkar löneekonomin och vice versa? Vad bidrar du med till gåvoekonomin på nätet och vad får du av den?

Allt gott

Bodil

Publicerad i Okategoriserade
2 comments on “9. Olika ekonomier
  1. Helén Svensson skriver:

    Hej Bodil,

    Jag har inte funderat över ekonomi på det sätt du beskriver (jag ska fundera när jag läst din bok). Men jag har funderat över verksamhetsstyrning och det ligger ju nära ekonomi.
    Jag undrar om du har några tankar kring New Public Management – NPM; hur NPM har påverkat den offentliga sektorn?

    Jag har läst ett par kapitel i New Public Management – om kunkurrensutsättning, kontrakt och kontroll av Roland Almqvist och gjorde en kort amatöranalys och lade ut på Twitter i slutet av sommaren.

    ”Enligt NPMkonceptet är medborgaren både kund och ägare inom offentlig verksamhet.
    Enligt NPM/management ska politikerna ha makt och styra samtidigt som tjänstemän/chefer ska ha handlingsfrihet.
    Som både kund och ägare borde medborgaren ha väldigt stor makt. Det ställer stora krav på den off sektorn.
    Den off sektorn är inte van vid detta -> konflikt.
    Politikerna har pengarna/makten samt försöker styra den off sektorn.
    Tjänstemännen/cheferna försöker utföra det politikerna och medborgarna önskar vilket kan leda till konflikt.
    Om konflikt -> tjänstemän/chefer slutar alt riskerar psykisk ohälsa.”
    (En fundering, De personer som inte slutar eller drabbas av psykisk ohälsa, vilka är de?)

    Jag fick respons av en forskare som ”kan” NPM och har en blogg (https://tskarlsson.wordpress.com/), han svarade:
    ”Rimligt. Problemet är att konstruktionen medborgaren som ”kund” inte kan ske eftersom stora delar av den offentliga sektorn inte rimligen på ett rättsäkert sätt kan konkurrensutsättas. När det gäller vissa tjänster kan det fungera, men vid myndighetsutövning blir det väldigt knepigt. Om det inte finns flera aktörer att vända sig till blir också kundaspekt rätt meningslös. Det blir en floskel som konsulter säljer in och som den off sektorn glatt köper.”

    Regeringen tittar på Tillitsbaserad styrning, antagligen som komplement till NPM. Men undrar om det räcker?
    http://www.statskontoret.se/var-verksamhet/forvaltningspolitikens-utveckling/utredning-om-statlig-styrning-av-offentlig-sektor/

    Hälsningar Helén

    • bodil skriver:

      Hej, Helen!
      Problemet med dina problem att kunna kommentera tidigare inlägg kan vara löst – jag hittade dina bidrag i skräpposten…

      Allt gott
      Bodil

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

This site is using OpenAvatar based on