39. Arbete och hÀlsa
Hej,
Enligt den tyske filosofen Gadamer Àr hÀlsa det samma som att i glÀdje vara upptagen av sina livsuppgifter.
En fantastiskt definition: ocksĂ„ den mĂ€nniska som Ă€r sjuk eller har stora funktionsbegrĂ€nsningar kan “ha hĂ€lsan” om hen Ă€r engagerad i det hen gör. Och samtidigt: du ska inte tro att du “har hĂ€lsan” bara för att du för tillfĂ€llet inte Ă€r sjuk. HĂ€lsan stĂ„r och faller med om du i glĂ€dje Ă€r upptagen av dina livsuppgifter (vilka förstĂ„s omfattar bĂ„de lönearbetsuppgifterna (om man nu har nĂ„gra sĂ„dana), egenarbetet och det ideella).
Ăr du det?
Allt gott
Bodil
Hej!
Jag jobbar pĂ„ att hitta mina livsuppgifter som jag i glĂ€dje kan bli upptagen med. Det Ă€r inte sĂ„ lĂ€tt nĂ€r vĂ„r vĂ€lfĂ€rd bygger pĂ„ arbetslinjen samt att arbetslivet idag stĂ€ller stora krav pĂ„ dig som individ sĂ„som idĂ©rik, handlingskraftig, initiativrik, flexibel, social, stresstĂ„lig, hög energinivĂ„, verbal, uthĂ„llig, hĂ„lla mĂ„nga bollar i luften, ja listan kan göras hur lĂ„ng som helst med egenskaper som i lĂ€ngden inte Ă€r verklighetsförankrade. Om inte arbetslivet “vill ha” dig föds ofta tankar pĂ„ att göra nĂ„got eget, starta nĂ„got eget för att fĂ„ arbeta utifrĂ„n dina förutsĂ€ttningar, men för det krĂ€vs oftast ekonomisk uthĂ„llighet. Alla har inte det. Visst kan man söka fondmedel, projektpengar osv men det stĂ€ller ocksĂ„ krav pĂ„ dig som individ, krav som kan vara svĂ„ra om du tex har kognitiva funktionsnedsĂ€ttningar. NedsĂ€ttningar som försĂ€kringskassan ofta bedömer inte pĂ„verkar din arbetsförmĂ„ga, utan du bedöms ha hel arbetsförmĂ„ga i “lĂ€ttare arbeten som inte innehĂ„ller kravfyllda eller koncentrationskrĂ€vande uppgifter.” Arbeten och uppgifter vi precis konstaterat inte lĂ€ngre finns i arbetslivet. Och för att vara Ă€rlig Ă€r jag glad för det, för min hjĂ€rna behöver inte trĂ„kiga livsuppgifter, min hjĂ€rna behöver variation, kunna ta regelbundna pauser, kĂ€nna lust och mening.
Jag hoppas fÄ lÀsa andras erfarenheter och tankar kring detta.
HÀlsningar Helén
Hej igen, Helén!
Som du vet Àr du inte ensam om dina erfarenheter. Vilket i sin tur skapar ett helt frÄgebatteri som kan sammanfattas i:
* Varför Àr det sÄ mÄnga engagerade mÀnniskor som blir sÄ tilltufsade av arbetslivet?
* Varför stÀlls det sedan sÄ fyrkantiga krav pÄ dem som efter stora personliga pÄfrestningar vill ha möjlighet att komma tillbaka, mÄnga erfarenheter rikare?
* Vad kan vi göra framÄt för att möjliggöra bÄde bÀttre liv och bÀttre arbetsliv, individuellt och tillsammans?
För sÄ klart att det gÄr!
Allt gott
Bodil
Hej igen đ
Kloka frĂ„gor som jag gĂ€rna resonerar kring men jag tĂ€nker vara tyst och istĂ€llet hoppas jag att andra vill fundera skriftligt. đ
HÀlsningar Helén
Ja, det kan vara en bra taktik.
Inte sÀllan Àr det 800-1000 besök hÀr per dag, sÄ visst finns det mÄnga som skulle kunna bidra.
Allt gott
Bodil
Nu kan jag inte vara tyst lĂ€ngre. đ
Men jag tÀnker inte resonera utan svara pÄ frÄgorna med pÄstÄenden.
1. Arbetslivet och arbetslinjen har blivit “omoderna”.
2. System och regler Ă€r inbyggda med (van)förestĂ€llningar om mĂ€nniskan som lat, inbillningssjuk och vill leva pĂ„ bidrag, en gĂ„ng skapat av etablissemanget för att hĂ„lla “folket” i styr.
3. ErsÀtt (van)förestÀllningar med kunskap, var nyfiken samt mer kÀrlek (tillit och tilltro till mÀnniskan).
Kanske fler vaknar nu och vill “samtala”? đ
HÀlsningar Helén
Efter att ha lĂ€st boken Tio tankar om arbete har jag funderat pĂ„ om det jag varit rĂ€dd för hela livet, att hamna utanför pĂ„ arbetsmarknaden och dĂ€rmed en stor del av den gemenskap som finns i att trĂ€ffa andra under “tvingande omstĂ€ndigheter”, skulle kunna lösas med denna medborgarlön som Bodil skriver om.
Om det Ă€r sĂ„ att fler och fler jobb försvinner och ersĂ€tts med andra lösningar Ă€n mĂ€nskligt arbete, sĂ„ borde ju det innebĂ€ra att de utan arbete bildar nya grupperingar, i andra syften. Vi kan ju inte lĂ„ta bli att bilda grupper och vilja tillhöra dem. Syften som kan vara studier, egenarbete, vĂ€lgörenhetsarbete eller omvĂ„rdnad som det skrivs om i boken. Borde det dĂ„ inte bli lĂ€ttare att hitta sin flock? De som finner glĂ€dje i sina livsuppgifter och som liknar mig? Fler flockar med stor variation. Kanske till och med större variation Ă€n den som finns pĂ„ “fĂ€rdiga” arbetsplatser idag.
ĂndĂ„, det mĂ„ste vara pĂ„ riktigt, inte bara för mig, utan Ă€ven för andra. Jag vill fylla en funktion och speglas i andra mĂ€nniskor (om Ă€n pĂ„ avstĂ„nd). Jag skulle sĂ„ klart kunna leva ett liv med medborgarlön men om hĂ€lsa Ă€r det samma som att i glĂ€dje vara upptagen av sina livsuppgifter sĂ„ blir de Ă€ndĂ„ meningslösa i ett tomrum tror jag.
Jag har befunnit mig pÄ arbetsmarknadens allra bÀsta stÀllen (för mig) och utanför arbetsmarknaden kÀmpande för att ta mig in i omgÄngar. Jag trodde jag behövde leva ett liv utan stress, krav och tempo men det visade sig att jag visst behövde en viss dos av det för att inte bli uttrÄkad. Eden Àr ingen lustgÄrd för mig. Att inget ha att göra Àr destruktivt för mig.
Jag förstÄr hur du tÀnker Helén. Speciellt dina sista meningar.
Vi hörs!
Ingrid
SÄ kul, Ingrid, att du hakar pÄ i detta!
Ett samtal mellan er tvÄ lyssnar jag gÀrna till.
Bara ett inlÀgg som side-kickare: kÀnner ni till att det finns bÄde SALO (SverigesŽAnstÀllningslösas Landsorganisation) och AIS (AnstÀllningslösa I Samverkan)? Jag ska förelÀsa pÄ AIS-Malmö i november och Àr faktiskt Àkta nyfiken pÄ vilka resonemang som kommer upp dÀr. Tror att dÀr finns en hel del som tÀnkt till pÄ djupet.
Allt gott
Bodil
Nej det visste jag inte, mycket intressant stod dÀr. Guy Standing tex fÄr jag kika mer pÄ vid tillfÀlle.
Jag hoppas du skriver nÄgon reflektion efter mötet och lÀgger ut hÀr.
HÀlsningar Helén
Ja, det kommer jag sÀkert att göra.
Allt gott
Bodil
Hej Ingrid!
Jag vill tro pÄ det du skriver, alltifrÄn nÄgon form av basinkomst/medborgarlön till att hitta sin flock, inga pÄhittade/pÄtvingade arbeten utan livsuppgifter till glÀdje för mig och andra. LÄter underbart! Eller Àr det naivt? En utopi? Jag tror inte det, jag tror det Àr möjligt.
Ett citat av Howard Thurman Ă€r inne pĂ„ samma spĂ„r, “FrĂ„ga inte vad vĂ€rlden behöver. FrĂ„ga vad som gör Dig levande och börja göra det. Det vĂ€rlden behöver Ă€r mĂ€nniskor som har blivit levande.”Â
HÀlsningar Helén
Jag tror att denhĂ€r kĂ€nslan av “att vara behövd” och “att vara i ett sammanhang” Ă€r sĂ„ viktiga för oss alla.
Medborgarlön Àr kanske en vÀg att gÄ? Om du har en medborgarlön kan du kanske vÀlja ditt eget sammanhang tÀnker jag.
Ja, sÄ Àr det sÀkert, men kanske frÀmst för dem som klarar att sjÀlva hitta sina sammanhang dÀr de kan komma till sin rÀtt och samtidigt vila i gemenskapen.
Allt gott
Bodil